/
/
/

Marginell ökning av utomlänsvård

den 22 februari 2018 kl. 09:00 Nyhet

Knappt 5 procent av all sjukhusvård i Sverige sker i något annat landsting än patientens eget, visar en rapport från Socialstyrelsen. Andelen utomlänsvård inom den specialiserade vården har ökat något över åren och varierar kraftigt mellan olika landsting. Södermanland och Halland har högst andel utomlänsvård.

Socialstyrelsens rapport "Patientströmmar över landstingsgränsen" redogör för den del av utomlänsvården, det vill säga vård utanför det egna landstinget, som utförs inom den specialiserade vården vid landets sjukhus.
Under 2016 utgjorde utomlänsvården drygt 6 procent av samtliga vårdtillfällen i den slutna vården, det vill säga inskrivningar vid sjukhus. 1998, då Socialstyrelsen gjorde en första mätning av patientströmmarna över landstingsgränserna, var andelen 5,4 procent.
För den öppna vården vid landets sjukhus, alltså besök och behandlingar som inte kräver sluten vård, var andelen något mindre – 4,6 procent 2016.

– Sammanfattande kan man säga att det rör sig om en marginell ökning av utomlänsvården under de här åren. Däremot har kostnaden för utomlänsvården ökat mer och beräknas till cirka 8,2 miljarder kronor för 2016, säger Marianne Hanning, sakkunnig på Socialstyrelsen.

Stora skillnader mellan landstingen

Rapporten, som bygger på uppgifter från Patientregistret, visar att andelen utomlänsvård skiljer sig kraftigt åt mellan olika landsting. Mellan 2 och 15 procent i den slutna vården, och mellan 2 och 13 procent i den öppna vården 2016. Södermanland, Halland och Blekinge har högst andel utomlänsvård. Skåne har lägst andel.

– Skillnaderna förklaras till stor del av att det finns ett mindre behov av att få utomlänsvård om det egna landstinget har ett regionsjukhus. Landsting utan regionsjukhus köper mer vård än de producerar, säger Marianne Hanning.

Bland de landsting som saknar regionsjukhus har Norrbotten och Jönköping lägst andel utomlänsvård inom såväl sluten som öppenvård.

En betydande del av utomlänsvården sker utanför den egna sjukvårdsregionen. Nära hälften av den gränsöverskridande slutenvården och nästan två tredjedelar av öppenvården sker utanför den egna sjukvårdsregionen. Ett landsting som har en hög andel utomregionalvård är Södermanland.

Yngre överrepresenterade bland dem som söker utomlänsvård

Analysen visar att utomlänsvård är vanligare bland män än bland kvinnor, och att yngre är överrepresenterade bland dem som söker vård utanför hemlandstinget. Den högsta andelen utomlänsvård finns i åldersgruppen 15-24 år. Omkring hälften av inskrivningarna utanför landstinget och en fjärdedel av besöken är oplanerade.

– Den relativt stora andelen oplanerad vård visar sig också i att skador och förgiftningar ofta är det som patienterna söker vård för utanför sitt eget landsting. Hjärt- och kärlproblem och psykiska diagnoser tillhör också de mer förekommande diagnoserna, säger Marianne Hanning.

Ökning av vårdgarantiåtgärderna

2005 trädde en utökad vårdgaranti i kraft, och mellan 2009 och 2014 satsade staten en miljard per år på att förbättra väntetiderna. Socialstyrelsens rapport visar nu att andelen utomlänsvård som rör så kallade väntetidsåtgärder ökade från 15 till 20 procent mellan 2005 och 2016.

– För att klara vårdgarantin satsade många landsting på köp av vård hos annan huvudman. Det kan förklara att den utomlänsvård som har betecknats som väntetidsåtgärder ökat över åren, säger Marianne Hanning.

Bakgrundsfakta:  
  • För personer bosatta i Sverige har det alltid varit möjligt att söka akutvård där man befinner sig i landet. För planerad vård var valmöjligheterna länge betydligt mer begränsade.
  • I patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 utökades patienternas rätt att välja vårdgivare. Av lagen framgår att en "patient som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård ska inom eller utom detta landsting få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad vård".
  • Ett tidigt steg i riktning mot ökade möjligheter att få vård utanför hemlandstinget var överenskommelserna mellan staten och landstingen om en nationell vårdgaranti 1992.
  • Vårdgarantin anger hur lång tid du som patient som längst ska behöva vänta på att få komma på besök, behandling eller operation i primär- och specialistvården. Vårdgarantin är numera lagfäst i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80).
  • Kostnaden för utomlänsvård har beräknats med vikter och poäng enligt DRG-systemet (diagnosrelaterade grupper) och inte utifrån landstingens ersättningar för utomlänsvård.

Kontakt

Marianne Hanning
075-247 36 35