/
/
/

Kameror hos äldre gör nytta

den 1 november 2018 kl. 09:00 Nyhet

Trygghetskameror och gps-larm har förbättrat och effektiviserat äldreomsorgen, men det finns brister. Bland annat saknas inte sällan rutiner för att hantera de äldres samtycke. Det visar en studie gjord av Socialstyrelsen i 12 kommuner.

Socialtjänsten använder allt mer teknik för att öka tryggheten och självständigheten för äldre och personer med funktionsnedsättning. Två viktiga metoder är gps-larm och trygghetskameror. Larmet gör att den äldre kan gå ut själv, men larma eller bli positionerad om hen går vilse. Kamerorna används av hemtjänsten för att göra tillsyn på natten, istället för fysiska besök. Nu har Socialstyrelsen undersökt vad tekniken innebär för enskilda, anhöriga, personal och för kommunerna.

– Kamerorna gjorde att de äldres nattsömn blev bättre, då de fick sova ostört. Ett oväntat resultat var att många upplevde en stärkt integritet, då det inte längre kom personal mitt i natten. Vi kan tydligt se att kamerorna gör nytta för kommunerna, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen.

Undersökningen visade också att personalens arbete blev effektivare, då man slapp göra nattlig rutintillsyn och kunde ägna sig mer åt de som verkligen behövde ett personligt besök.

Anhöriga mest positiva till larm

Nyttan med gps-larm var inte lika entydig och kräver en mer komplex organisering av arbetet jämfört med kamerorna. Vem ser till att den enskilde har med sig larmet och har laddat det? Vem positionerar? Vem rycker ut vid ett larm? En slutsats var att kommunerna i många fall inte har anpassat sina arbetssätt för den här tekniken.

– De som var mest positiva till gps-larm var de anhöriga. De upplevde en ökad trygghet i vissheten att deras make, maka eller förälder kan hittas om hen irrar bort sig, säger Dick Lindberg.

I cirka 46 procent av alla kommuner används kameror för nattlig tillsyn och cirka 60 procent använder gps-larm, i någon utsträckning. Den aktuella rapporten är dock inte någon kvantitativ studie, utan en intervjustudie gjord i de 12 kommuner som använder tekniken mest. Studien är den första i sitt slag som tittar på tekniken i skarp drift.

Rutiner för samtycke brister

Användandet av välfärdstekniken är emellertid inte oproblematisk. Till exempel saknas det inte sällan rutiner för att försäkra sig om att kommunen har den äldres samtycke till att använda trygghetskamera eller gps-larm. En person med begynnande demens kan ha glömt bort att den sagt ja till tekniken eller glömt varför den finns.

– De brister som syntes tydligt handlade om hur samtycket hanteras. Till exempel hur kommunen följer upp samtycket så att brukaren förstår vad insatsen med hjälp av teknik innebär och att man måste acceptera om personen plötsligt säger nej, säger Dick Lindberg.

Ersätter man personal med teknik?

– Nej, det har vi inte kunnat se. I ett läge med ett stort behov av personal, så har framför allt kamerorna bidragit till att hemtjänsten avlastas och kan ägna sig åt annat än rutinmässiga, långväga nattbesök.

Fakta: Kommuner i studien

Örebro, Järfälla, Karlskrona, Norrtälje, Östersund, Kramfors, Falun, Linköping, Malmö, Karlstad, Göteborg och Halmstad