/
/
/

Fler sjuksköterskor vidareutbildar sig – professionsmiljarden har följts upp 

den 18 maj 2018 kl. 10:00 Nyhet

Fler sjuksköterskor har haft möjlighet att vidareutbilda sig till specialistsjuksjuksköterska eller barnmorska genom utbildningstjänst. Digitaliseringen i vården har också tagit ytterligare fart. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen gjort av den så kallade professionsmiljarden.

De öronmärkta medlen för att möjliggöra för sjuksköterskor att specialisera sig har bidragit till att fler har kunnat vidareutbilda sig, visar rapporten.

– Flertalet landsting redovisar att satsningarna på studielön och utbildnings-tjänst har bidragit till att fler sjuksköterskor valt att genomgå en specialistutbildning eller utbildning till barnmorska, och att satsningarna bidragit till att minska bristen på specialistutbildade sjuksköterskor, säger Charlotte Pihl, utredare på Socialstyrelsen.

Samtliga landsting redovisar att de erbjuder någon form av ekonomisk ersättning för sjuksköterskor under specialistutbildning eller utbildning till barnmorska. Antingen i form av studielön, vilket innebär ersättning med ett bidrag varje månad till den som studerar. Eller i form av utbildningstjänst, vilket innebär att den som studerar får en anställning, oftast på den enhet där medarbetaren senare ska arbeta som färdig specialistsjuksköterska, och får studera med bibehållen grundlön.

Betydligt fler sjuksköterskor har påbörjat utbildningstjänst

Flera landsting har övergått från studielön till utbildningstjänst, visar Socialstyrelsens uppföljning. Antalet sjuksköterskor som påbörjat utbildningstjänst har mer än fördubblats mellan 2016 och 2017. Från cirka 500 till omkring 1 200.

– Antalet sökande till specialistsjuksköterskeutbildningar beskrivs i de flesta landsting ha ökat till följd av övergången till utbildningstjänster där de studerande får behålla sin grundlön. De medel som getts inom ramen för professionsmiljarden beskrivs vara en faktor som möjliggjort övergången till utbildningstjänster, säger Charlotte Pihl.

Landstingen har kunnat arbeta i snabbare takt

Det här är andra året i rad som Socialstyrelsen följt upp den så kallade professionsmiljarden. Likt föregående år har pengarna bidragit till att lyfta redan prioriterade områden och möjliggjort för landstingen att arbeta i snabbare takt inom överenskommelsens prioriterade områden.

– Det pågår en mängd arbeten i landstingen inom ramen för digitalisering -   såsom vård på distans, vidareutveckling av nationella e-hälsotjänster och utveckling av arbetssätt, vårdprocesser, bildhantering och bilddiagnostik. Det handlar också om att utveckla arbetssätt och vårdprocesser med stöd av digitala lösningar och teknik, säger Charlotte Pihl, utredare på Socialstyrelsen.

I uppföljningen lyfter landstingen en del utmaningar, såsom att tillvarata kompetensen hos den färdiga specialistsjuksköterskan efter genomförd utbildning.

– Hur landstingen kan hantera och värdera nya digitala tjänster till följd av det stora tillflödet av medicinteknisk utrustning och appar som vänder sig direkt till patienter och invånare ses också som utmanande, säger Charlotte Pihl.

 

Fakta professionsmiljarden:
  • I januari 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård.
  • Knappt en miljard kronor om året knöts till överenskommelsen, som kom att kallas professionsmiljarden.
  • Syftet med överenskommelsen är att främja landsting och regioners möjligheter att genom bättre administrativa stöd, effektivare arbetsfördelning och en ändamålsenlig planering för framtida kompetensförsörjning, ge hälso- och sjukvårdens medarbetare god förutsättningar att utföra sitt arbete.
  • Satsningen har fortgått under 2017 och 2018. Under dessa år är 300 miljoner kronor om året öronmärkta för vidareutbildning av sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor och barnmorskor, som det råder stor brist på i vården.
  • I Socialstyrelsens uppföljning av 2017 års insatser har samtliga landsting skickat in redovisningar av vad de har arbetat med och planerar göra inom ramen för överenskommelsens områden. Därutöver har telefonintervjuer gjorts med 20 av 21 landsting. Fördjupningsstudier har också gjorts i fem landsting.