/
/
/

Flera orsaker till stora skillnader i förskrivning av adhd-läkemedel

den 31 oktober 2018 kl. 10:00 Nyhet

I vissa delar av landet är det en av tio pojkar i åldern 10-17 år som får adhd-läkemedel medan det i andra delar är färre än tre procent. Vad skillnaderna beror på är oklart men i en ny rapport konstaterar Socialstyrelsen att psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer inte ensamt kan förklara de regionala skillnaderna.

Antalet barn och unga som får diagnosen adhd har ökat under det senaste decenniet och många av dem behandlas med läkemedel. Dock finns stora regionala skillnader i förskrivningen och Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag från regeringen att analysera vad som kan ligga bakom de ofta ganska stora skillnaderna.

– Tillgång till kompetens och resurser för behandling varierar vilket kan leda till långa väntetider, vilket i sin tur påverkar förskrivningen, men det kan också vara så att förekomsten av adhd varierar i landet, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Arv men också miljö har betydelse för adhd

Sedan tidigare är det känt att om föräldrar eller syskon har diagnostiserats med adhd eller andra neuropsykiatriska tillstånd ökar sannolikheten för att deras barn eller barnens syskon också ska få en diagnos. I Socialstyrelsens studie är det hela sex gånger vanligare att barn till föräldrar med adhd själva får en diagnos, och för barn vars syskon har fått diagnosen är det drygt fyra gånger vanligare än för barn med föräldrar eller syskon utan diagnos.

Samtidigt utgör också olika socioekonomiska och psykosociala förutsättningar riskfaktorer. Barn till föräldrar med låg utbildning eller familjer med svag ekonomi har en högre sannolikhet att få en adhd-diagnos. En sannolikhet som sjunker ju bättre de ekonomiska förutsättningarna är, eller ju högre utbildningsnivå föräldrarna har. Men det går inte att säga att det enbart är psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer som bidrar till de avsevärda regionala skillnaderna i förskrivningen av adhd-läkemedel.

– I delar av landet där det finns en hög förskrivning förskrivs alla, oavsett inkomstnivå, mer adhd-läkemedel. Det tyder på att andra faktorer än enbart socioekonomiska inverkar på både hög respektive låg förskrivning, säger Peter Salmi.

Andra möjliga förklaringar ska nu undersökas

Socialstyrelsen ska nu undersöka om det finns andra möjliga förklaringar till de regionala skillnaderna i förskrivningsmönster. En teori är att de miljöer där barnen och ungdomarna vistas, och som är gemensamma oavsett föräldrarnas inkomstnivå, kan inverka.

– Vi kommer nu att gå vidare och titta på hur faktorer som skolmiljöer eventuellt bidrar till en djupare förståelse för varför de här skillnaderna förekommer, säger Peter Salmi.

Hur behandlingen ser ut efter att en diagnos ställts är annat som kan vara särskiljande och något myndigheten ska titta på.

En slutredovisning av regeringsuppdraget ska lämnas den 31 maj 2019.