/
/
/

Bättre sjukvård – men överbeläggningar och väntetider kvarstår

den 30 januari 2018 kl. 09:00 Nyhet

Hälso- och sjukvården i Sverige visar bättre resultat på flera områden. Men det finns fortfarande stora skillnader och förbättringsområden, bland annat vad gäller överbeläggningar på sjukhus och väntetider till operationer. Det visar en rapport från Socialstyrelsen.

Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, och den visar på bättre resultat på flera punkter. Exempelvis överlever fler patienter som drabbas av hjärtinfarkt eller cancer.
Andelen patienter med risk för stroke som efter utskrivning får behandling med blodförtunnande läkemedel, antikoagulantia, har ökat kraftigt de senaste åren och ligger nu strax under Socialstyrelsens nationella målnivå på 80 procent. 

Merparten av landstingen har förbättrat sina resultat vad gäller antikoagulantia till riskpatienter, och det är positivt. Men redovisat efter vilket sjukhus patienterna skrevs ut ifrån är skillnaderna relativt stora, vilket är en signal på att man bör titta vidare på resultaten lokalt och regionalt, säger Martin Lindblom, utredare på Socialstyrelsen.

Rapporten pekar också på att den svenska sjukvården står sig bra i internationell jämförelse. Exempelvis hamnar Sverige på plats fyra i Healthcare Access and Quality Index där 195 länders och territoriums hälso- och sjukvård jämförts.

Växande problem med överbeläggningar och utlokaliseringar

Rapporten visar samtidigt att den svenska vården kan bli bättre på flera områden. Och det finns fortfarande skillnader mellan kvinnor och män, mellan grupper med olika utbildningslängd och mellan län.

Antalet överbeläggningar och antalet patienter som behöver flyttas på grund av platsbrist på sjukhus fortsätter att öka. Riksgenomsnittet för 2016 var 5,2 överbeläggningar och utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser. För de enskilda landstingen varierar siffrorna stort - från 1,8 per 100 disponibla vårdplatser i Kronobergs län till 13,5 i Södermanland.

En överbelagd vårdavdelning innebär att patienter vårdas på en plats som inte har den medicinska utrustning som kan behövas och en arbetsmiljö som ökar risken för vårdskador, säger Kalle Brandstedt, utredare på Socialstyrelsen.

Statistiken visar också att andelen patienter som får vänta på en planerad operation ökar, och väntetiderna varierar kraftigt mellan länen. I Halland fick drygt 92 procent av patienterna en planerad operation inom 90 dagar 2016. I Jämtland var motsvarande siffra 68 procent. 

Ökad sjukfrånvaro hos landstingspersonal

Sjukfrånvaron hos landstingspersonalen ökar. Andelen sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid var 6,2 procent 2016. Halland hade lägst sjukfrånvaro bland de landstingsanställda, och Västmanland högst.

Kvinnor har en betydligt högre sjukfrånvaro i samtliga landsting. Statistiken visar också att variationerna är stora mellan de olika landstingen och mellan olika grupper inom hälso- och sjukvården, säger Kalle Brandstedt.

Inom förlossningsvården syns en mindre positiv utveckling för Apgar-poäng hos nyfödda. Apgar-poängen speglar barnets hälsotillstånd och sätts utifrån bedömning av bland annat hjärtfrekvens och andning. Andelen nyfödda barn med låg Apgar-poäng har ökat något under de fem senaste redovisade åren, och skiljer sig mellan landstingen. Högst andel nyfödda med låg poäng står Västerbotten för, lägst andel har Halland.

 

Fler skillnader:

  • Väntetiderna på utredning eller behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har ökat i många län, och visar på stora variationer. I Dalarna inleddes utredning och behandling inom 30 dagar i cirka 25 procent av fallen under 2016. I Uppsala var motsvarande siffra cirka 96 procent.
  • Det är stora skillnader mellan länen i andel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram 12-14 månader efter hjärtinfarkt. I Västerbotten deltog drygt 79 procent av de berörda patienterna. I Jämtland drygt 17 procent.
  • Andelen fysiskt inaktiva personer med diabetes har ökat sedan 2012, och uppgick till nära 31 procent 2016. Det är en något större andel kvinnor än män som är fysiskt inaktiva, 32 respektive 30 procent.
  • Antalet personer per 100 invånare som fått en tandvårdundersökning utförd de senaste två åren minskar. Mindre än två tredjedelar, nära 63 per 100 invånare, fick en tandvårdsundersökning under tvåårsperioden 2015-2016. Fler kvinnor än män har fått en undersökning utförd. Det finns också tydliga skillnader mellan grupper med olika utbildningsnivå, och mellan länen.