/
/
/

Bättre demensutredningar men stora brister i vården för de som bor hemma

den 6 mars 2018 kl. 10:00 Pressmeddelande

Fler personer med demens genomgår en fullständig utredning och får därför möjlighet till rätt behandling. Däremot minskar antalet multiprofessionella demensteam och förskrivningen av antipsykosmedel till personer med demenssjukdomar ökar igen. Det visar den utvärdering av demensvården som Socialstyrelsen publicerar idag.

Årligen insjuknar över 20 000 personer i Sverige i en demenssjukdom och totalt finns mellan 130 000 och 150 000 personer med demenssjukdom. En siffra som stadigt kommer att öka. Vid seklets mitt räknar man med att dubbelt så många personer kommer att ha en demenssjukdom.
I en ny nationell utvärdering slår Socialstyrelsen fast att det visserligen gjorts förbättringar men att det fortsatt finns stora brister på flera områden.

Jämfört med den tidigare utvärderingen som gjordes 2014 har också flera
försämringar skett. Andelen kommuner som har multiprofessionella demensteam har minskat och i de team som finns är det mycket ovanligt att personal från såväl landstinget som kommunen ingår.

– Det innebär att samverkan mellan landstingen och kommunerna kring vården av personer med demenssjukdom försämras vilket är oroväckande, säger Vera Gustafsson, utredare på Socialstyrelsen.

Antipsykosmedel ökar igen

Efter att under ett antal år ha minskat ökar förskrivningen av antipsykosmedel, trots att stora satsningar har gjorts för att färre ska behöva dessa läkemedel. Men de regionala skillnaderna är stora, andelen personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel varierar mellan 7 procent (Västmanland) och 17 procent (Norrbotten).

– Personer i särskilda boenden som inte är födda i Sverige får mer anti-
psykosmedel än andra och den skillnaden har också ökat något, säger Vera Gustafsson.

Fler än hälften av de som har en demenssjukdom bor hemma och är då hänvisade till hemtjänstens omsorg. Stora brister finns vad gäller tillgång till handledning för hemtjänstpersonalen, som tar hand om många med demenssjukdom. Bara en av tre hemtjänstverksamheter erbjuder handledning och i många saknas också möten där personalen tillsammans kan reflektera över det dagliga arbetet och bemötandet.

– Tyvärr saknas ofta såväl kompetens som praktiska förutsättningar inom hemtjänsten, vilket innebär att de med demenssjukdomar som bor kvar hemma inte får de insatser de skulle behöva, säger Vera Gustafsson.

Fler fullständiga demensutredningar görs

Positivt är att fler personer får en fullständig demensutredning, vilket gör att en korrekt diagnos kan ställas så att vården och omsorgen anpassas efter individens specifika behov. Som en följd av detta är det sannolikt också fler som behandlas med demensläkemedel.

– Primärvården verkar ha blivit bättre på att göra utredningar, samtidigt som utredningstiderna har blivit längre. Men skillnaderna mellan landstingen är stora, från 40 dagar i vissa landsting till mer än 100 dagar i andra, säger Vera Gustafsson.

Flera förbättringsområden pekas ut

Socialstyrelsen pekar på ett antal områden där förbättringar måste till. Uppföljningen av demenspatienter behöver förbättras, mer dagverksamhet bör erbjudas och anhöriga behöver få mer stöd.

En mer jämlik förskrivning av demensläkemedel och att särskilda behov hos personer från andra länder uppmärksammas, är andra saker som lyfts i utvärderingen.

 

Utveckling inom demensvården, 2014 till 2018


  • Andelen kommuner som har ett multiprofessionellt demensteam har minskat – från 56 procent till 45 procent.
  • Andelen personer som får en fullständig demensutredning har ökat från 48 procent till 70 procent.
  • Andelen i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel har ökat – från 11 till 13 procent.
  • Väntetiderna till utredning inom specialistvården har minskat på riksnivå – från 36 dagar till 28 dagar. Samtidigt har utredningstiderna ökat – från 53 till 62 dagar.
  • Även utredningstiderna i primärvården har blivit längre på riksnivå – från 52 till 64 dagar.
  •