/
/
/

Barn tillåts tolka inom offentlig verksamhet visar ny kartläggning 

den 8 juni 2018 kl. 09:00 Nyhet

Minderåriga barn och andra anhöriga används istället för professionella tolkar inom offentlig verksamhet i Sverige. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen låtit göra. Användandet kan få allvarliga konsekvenser för de berörda, och innebär att patientsäkerheten och rättssäkerheten åsidosätts.

Socialstyrelsen har låtit Linnéuniversitetet undersöka i vilken utsträckning barn och andra anhöriga används för att kommunicera med patienter och brukare vid ett urval av enheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Resultaten visar att samtliga undersökta verksamheter använder minderåriga barn och andra anhöriga istället för tolk i vissa situationer.

– När barn och andra anhöriga översätter och medlar äventyras patient- och rättssäkerheten. Det finns risk för att inte allt i samtalet förmedlas och för ömsesidiga missförstånd i översättningen. De anhöriga, inte minst barnen, utsätts också för ett orimligt ansvar som får långtgående effekter på flera plan, säger Merike Hansson, utredare på Socialstyrelsen.

Socialsekreterare och handläggare inom ekonomiskt bistånd respektive LSS, samt vårdpersonal inom primärvården har deltagit i undersökningen. Webb-enkäter skickades ut till ett urval kommuner och vårdcentraler, kompletterat med fokusgruppsintervjuer.

Förekommer främst vid oplanerade besök

Det är främst vid oplanerade besök som barn och andra anhöriga får översätta, och vuxna anhöriga används i högre utsträckning än barn.
Av de verksamheter som deltagit i undersökningen är det vanligast att minderåriga barn tillåts översätta inom primärvården. Vid oplanerade besök med patienter som pratat så lite svenska att man har haft svårt att förstå varandra har 48 procent av de svarande uppgett att det har förekommit att de låtit patientens minderåriga barn översätta. Vid planerade besök var motsvarande andel 20 procent.  

– Linnéuniversitetets undersökning visar att en anledning till att låta barn och andra anhöriga översätta är att personalen säger sig vilja respektera patien-ternas önskemål om att använda dem istället för tolk. Personal vittnar också om stora problem med tolkservice, att det kan vara svårt att få tag i tolkar och att kvaliteten skiftar, säger Merike Hansson.

Innebär stort ansvar och påverkar skolgången

Barn som översätter intar en position som medlare mellan familj och samhälle. Det innebär ett stort ansvar och omkastade hierarkier, visar studien. Uppgiften tar också mycket tid från det barn behöver för sina egna behov. Det leder ofta till skolfrånvaro, vilket är allvarligt för skolresultaten.

Det finns flera tungt vägande skäl för att barn och andra anhöriga inte ska användas som översättare, konstaterar forskarna som gjort kartläggningen. De listar ett antal förslag som sammantaget kan leda till förbättrad och mer patient- och rättssäker kommunikation med icke svensktalande brukare och patienter inom offentlig verksamhet. Det handlar bland annat om att ha en mer lättillgänglig tolkservice med fler utbildade tolkar, fortbildning av personal, samt att det finns en tydlig policy och fungerande rutiner för tolkfrågor.

– Kartläggningen visar att medvetenheten om att barn och andra anhöriga inte ska användas istället för tolk måste öka hos alla berörda. Ansvariga inom hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver skapa strukturella och andra lösningar på detta för såväl barnens, anhörigas, patienternas och brukarnas skull. Men även för att personal ska känna sig trygga i sin yrkesutövning, säger Merike Hansson.