/
/
/

Var femte kommun möter unga i våldsbejakande extremism

den 15 maj 2017 kl. 09:00 Pressmeddelande

Var femte kommun eller stadsdel hade förra året kontakt med barn eller unga vuxna som involverats i våldsbejakande extremism, eller riskerar att bli det. Drygt hälften av dessa har gett insatser för att hjälpa de unga därifrån.

Socialstyrelsen har skickat en enkät till socialtjänsten i Sveriges samtliga 316 kommuner och stadsdelar för att få kunskap om socialtjänstens erfarenheter av våldsbejakande extremism under förra året. Av de 224 som svarade uppgav 45 socialtjänster, eller 20 procent, att de haft kontakt med barn eller unga vuxna som är involverade i denna extremism eller riskerar att bli det. När samma fråga ställdes för ett år sedan var det 39 av 218 som svarade ja, eller 18 procent.

Socialtjänsten kan ge olika insatser för att stödja en person att lämna extremistiska grupper och miljöer, varav samtalsstöd är den vanligaste. 27 av de 45 socialtjänster som haft kontakt med de unga hade gett sådana insatser, visar enkäten.

– Det är en ganska hög siffra jämfört med hur det ser ut i socialtjänsten i stort. Det visar att frågan tas på stort allvar, säger Olga Gislén, utredare.

Religiös extremism vanligast

På frågan om vilken typ av våldsbejakande extremism man haft kontakt med svarade majoriteten, 37 socialtjänster, religiös extremism. 15 svarade att de mött politisk extremism.

Kännedomen om extremismen är vanligast bland socialtjänsterna i södra Sveriges storstadsområden. Stadsdelarna och kommunerna nära Malmö, Göteborg och Stockholm med omnejd står för 40 procent av de som svarat att de haft kännedom om den, medan andra större städer står för 44 procent. Endast fyra av kommunerna finns norr om Gävle.

Information till socialtjänsten om att unga är involverade eller kan vara på väg att dras in i våldsbejakande extremism kommer framför allt via orosanmälningar från skolor och fritidsverksamheter. Näst vanligast är information från polisen, därefter kommer socialtjänstens egna verksamheter, anhöriga och de unga själva.

– Både skolan och polisen har blivit bättre på att uppmärksamma dessa frågor. Det har blivit nästan dubbelt så vanligt att socialtjänsten får in-formationen från dem jämfört med förra året, vilket vi ser som tecken på en ökad medvetenhet, säger Olga Gislén.

Ny kartläggning i hälso- och sjukvård

Socialstyrelsen kommer nu att anpassa och sprida myndighetens stöd ”Våldsbejakande extremism” till chefer och handläggare på socialtjänsten samt lokala samordnare inom området. Detta för att öka kunskaperna om hur man bäst förebygger, upptäcker, utreder och ger insatser till unga som är involverade i våldsbejakande extremism eller riskerar att bli det. Därtill ska en kartläggning göras av hälso- och sjukvårdens erfarenheter på området.

Myndigheten kommer också att samarbeta med den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism för att nå ut med materialet, bland annat i samband med kunskapsseminarier på länsstyrelser i hela landet och vid Socionomdagarna i oktober 2017.

 

Mer om enkätundersökningen

  • Socialstyrelsens enkät skickades i mars 2017 ut till socialtjänsten i 316 kommuner och stadsdelar, med frågor om erfarenheter av barn och unga som är involverade i våldsbejakande extremism eller som riskerar att bli det.
  • 224 socialtjänster, eller 71 procent, svarade på enkäten.
  • 52 socialtjänster svarade att de under 2016 haft kännedom om barn och unga vuxna som är involverade i våldsbejakande extremism eller riskerar att bli det. Svaren säger dock inget om hur många individer det rör sig om.
  • 6 socialtjänster har gett insatser till unga som återvänt från väpnade konflikter utomlands med anledning av religiös extremism.
  • Samtalsstöd var den vanligaste insatsen för att få barn och unga att lämna extremistiska grupper och miljöer. Stöd i form av placering på HVB-hem och kontaktperson förekom också.