/
/
/

Så användes den första professionsmiljarden

den 24 maj 2017 kl. 11:00 Nyhet

Snabbare digitalisering i vården och en mängd insatser för att behålla och utnyttja personalens kompetens bättre. Det är resultatet av den så kallade professionsmiljarden så här långt.

Stora pensionsavgångar, otillräcklig tillgång till personal, en åldrande befolkning och ett ökat vårdbehov är några av landstingens stora utmaningar. Att klara uppdraget att erbjuda en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård för alla kommer kräva ett bättre utnyttjande av både digital teknik och vårdpersonalens kompetens. Det arbetet har intensifierats det senaste året, visar Socialstyrelsens första uppföljning av den så kallade professionsmiljarden.

– Pengarna har gjort det möjligt för landstingen att driva på utvecklingen, göra viktiga investeringar och börja använda sina resurser bättre och smartare, säger Charlotte Pihl, projektledare.

Många framsteg inom e-hälsa

De redovisningar som landstingen har skickat in till Socialstyrelsen visar att arbetet med e-hälsa, smartare användning av personalens kompetens och en långsiktig plan för rekrytering har kommit olika långt i landet.
Samtidigt är exemplen på regionala framsteg många. Interaktiva tavlor informerar personal om läget på deras avdelning. Genom videolänk kan den som jobbar på en vårdcentral ha möten med både patienter och specialister på sjukhus långt bort. Tjänster som internetbaserad KBT finns tillgängliga via 1177 Vårdguiden, och flertalet landsting har gjort det möjligt för patienter att själva boka tid på vårdcentralen och dessutom anmäla sin ankomst på en skärm i entrén.

– Det är många effektiviseringar som tillsammans sparar in stora resurser, samtidigt som vården blir både bättre och mer tillgänglig för patienten.

Arbetsuppgifter flyttas till andra

De flesta landsting arbetar i dag på olika sätt med att fördela vårdens arbetsuppgifter smartare. Eftersom endast ett fåtal av vårdens uppgifter är reglerade och måste utföras av en viss yrkeskategori kan sysslor som av tradition skötts av läkare eller sjuksköterskor ibland kan utföras av andra yrkeskategorier, så länge de har rätt kompetens.

– Några landsting låter fysioterapeuter göra en första bedömning av patienter med besvär i muskler och leder, och bara om det behövs får de sedan träffa läkare. Och patienter med psykisk ohälsa får i vissa landsting först träffa en psykolog i stället för en läkare.

Denna så kallade uppgiftsväxling kan även ske till personal som inte är sjukvårdsutbildad. De flesta landstingen har infört eller är på väg att införa så kallad vårdnära service, som går ut på att exempelvis transporter, tvätt, påfyllnad av förråd och städning överlåts på andra yrkesgrupper än vårdpersonal, som därmed kan ägna mer tid åt patienterna.

Landstingen har i stor utsträckning fått använda statsbidraget till att förbättra resursutnyttjandet som de önskar. Vissa har låtit pengarna stärka redan existerande eller planerade aktiviteter medan andra har startat nya.

Många av utmaningarna för framtiden är gemensamma, som att klara uppdraget utan inhyrd personal. Även vissa förutsättningar för fortsatta effektiviseringar gäller överallt. En är att det finns support och annan digital kompetens när ny teknik ska introduceras i vården. En annan att personal får nödvändig kompetenshöjning för att uppgiftsväxlingarna är patientsäkra. En tredje att vidareutbildningen av de yrkeskategorier som efterfrågas mest ökar.

– Dessbättre rapporterade 15 av 21 landsting att de erbjuder specialistutbildning för sjuksköterskor med bibehållen lön. Förhoppningsvis leder det till att fler ser möjligheten att fördjupa sina kunskaper, säger Charlotte Pihl.

 

Fakta professionsmiljarden

  • I januari 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, om att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård.
  • Knappt en miljard kronor om året knöts till överenskommelsen, som kom att kallas professionsmiljarden.
  • Satsningen fortgår under 2017 och 2018. Under dessa år är 300 miljoner kronor om året öronmärkta för vidareutbildning av sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor, som det råder stor brist på i vården.
  • I Socialstyrelsens uppföljning av 2016 års insatser har samtliga landsting skickat in redovisningar av vad de har arbetat med och planerar göra inom ramen för överenskommelsens områden. Därutöver har fördjupningsstudier gjorts i tio landsting, och intervjuer med representanter från nio olika fackliga organisationer och yrkesorganisationer.