/
/
/

Ojämn tillgång till insatser i missbruks- och beroendevården

den 15 december 2017 kl. 09:00 Nyhet

Tillgången till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser är ojämlik för personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika eller andra substanser. Det finns också brister i samverkan mellan sjukvården och socialtjänsten, samt regionala variationer när det gäller dödsfall. Det framgår av Socialstyrelsens nya öppna jämförelser.

Ansvaret för missbruks- och beroendevården är delat mellan främst hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I dag presenterar Socialstyrelsen för första gången öppna jämförelser av båda delarna.

– Rapporten ger en bild av en missbruks- och beroendevård som i flera delar behöver utvecklas. De kunskapsbaserade vård- och stödinsatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna på området kommer långtifrån alla till del. Det ser väldigt olika ut över landet, säger Marianne Aggestam, projektledare för rapporten.

Socialstyrelsen rekommenderar bland annat socialtjänsten att använda så kallade standardiserade bedömningsmetoder för att bedöma vilken typ av hjälp en person behöver, och för att följa upp om insatserna motsvarar behoven. Men endast tre av tio kommuner uppger att de gör det. Ett län som visar bättre resultat än rikssnittet är Stockholm, där nästan hälften av kommunerna använder någon av dessa metoder.

Bristande samarbete

– Personer med skadligt bruk eller beroende behöver ofta hjälp från både sjukvården och socialtjänsten. Det kräver samarbete för att personer inte ska falla mellan stolarna. Trots att landsting och kommuner har en skyldighet enligt lag att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete saknas sådana i nästan hälften av alla kommuner, säger Marianne Aggestam.

I Jönköping och Jämtland har alla kommuner upprättat samverkansöverenskommelser med landstinget medan endast två av tio kommuner i Gävleborg har det. Även möjligheten att få hjälp av ett multiprofessionellt team, som samordnar vården och stödet utifrån den enskildes sammantagna behov, skiljer sig åt. I Kalmar län har alla kommuner sådana team medan det i Västmanland bara är en av tio kommuner som har det.

För personer som är beroende av opioider – såsom heroin, morfin eller tramadol – rekommenderas bland annat läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO). Här visar rapporten låg följsamhet till rekommendationen om preparatet som har högst prioritet i riktlinjerna, en kombination av buprenorfin och naloxon. Detta trots att det har lägst risk för att felanvändas.

Variationer i dödligheten

Narkotika- och läkemedelsförgiftningar har de senaste åren tagit över 900 personers liv per år. Även här syns skillnader. Åren 2014–2016 hade Blekinge län drygt 6 döda per 100 000 invånare medan Västernorrland hade 17. Under samma period varierade antalet alkoholrelaterade dödsfall bland kvinnor från 6 i Jönköping till drygt 17 på Gotland, och bland män från 29 i Jönköping till 55 i Blekinge. Sammanlagt var det 1 900 personer som dog av alkoholrelaterade orsaker förra året.

– Nästa steg är att kommuner och landsting analyserar sina resultat. De öppna jämförelserna syftar till att vara ett stöd i utvecklingen mot en mer jämlik vård och omsorg till personer med skadligt bruk och beroende, säger Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen.