/
/
/

Målnivåer ska förbättra vården i livets slutskede

den 5 oktober 2017 kl. 09:00 Nyhet

Vården av patienter som vårdas i livets slutskede måste bli bättre och mer jämlik. Som en del av förbättringsarbetet fastställer Socialstyrelsen nu nationella målnivåer som ska ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål inom området.

– Det här är viktigt för patienter som är i behov av palliativ vård, och berör många. Med målnivåerna visar vi riktningen för vad man ska uppnå så att patienterna får en god och jämlik vård, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen.

Palliativ vård syftar till att möta behov hos den enskilda patienten och närstående när sjukdom eller ålder gör att döden är nära. En utvärdering som Socialstyrelsen gjort visade att vården av de här patienterna har stora brister, och är ojämlik. Skillnaderna är stora i kommuner, landsting och regioner. 

Nu har en expertgrupp på Socialstyrelsen, i samverkan med bland andra landsting, kommuner, medicinska experter, och representanter för berörda organisationer tagit fram sex målnivåer för att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot i förbättringsarbetet. Målnivåerna anger hur stor andel av patientgruppen som bör få en viss behandling eller åtgärd.

Smärtskattning och brytpunktssamtal

Smärtskattning är en av målnivåerna. Många patienter plågas av smärta i livets slutskede, och det är viktigt att regelbundet analysera smärtläget för att optimera lindring. Men uppgifter från Svenska palliativregistret visar att bara 42 procent av de palliativa patienterna smärtskattades under sista levnadsveckan 2016. Värmland, Norrbotten och Gävleborg uppvisar allra sämst resultat.

Målnivån som nu fastställs är att smärtskattning bör göras på alla patienter, 100 procent, under den sista levnadsveckan. Med utgångspunkt i 2016 års uppgifter skulle det konkret innebära att ytterligare 29 000 personer bör smärtskattas. 

– Smärta är ett vanligt förekommande symtom i livets slutskede. Obehandlad ger den minskad livskvalitet och ökar också risken för medicinska komplikationer, säger Christina Broman.

En annan av de sex målnivåer som fastställs gäller brytpunktssamtal, det vill säga individuellt anpassade läkarledda samtal om vårdens inriktning och mål. 2016 fick 58 procent av patienterna möjlighet till detta. Den nu satta målnivån anger att minst 98 procent ska få brytpunktssamtal.

Planerar uppföljning inom två till fyra år

Socialstyrelsen konstaterar att målnivåerna har en hög nivå och att det kan ta tid innan hälso- och sjukvården når upp till dem. Landsting, regioner och kommuner föreslås därför att sätta upp egna delmål på vägen.

– Det finns stor förbättringspotential, men det är en lång väg att gå. Vi planerar en uppföljning av målnivåerna inom två till fyra år, säger Christina Broman.

Det här är palliativ vård:

  • Palliativ vård är ett begrepp som innehåller flera perspektiv. Det är en vårdform, ett förhållningssätt och ett kompetensområde som syftar till att möta behov hos den enskilda patienten och hos när-stående när sjukdom eller ålder gör att livet går mot sitt slut.
  • Varje år avlider omkring 90 000 personer i Sverige. 70 000-75 000 av dessa behöver palliativ vård i någon form.
  • Cancersjukdomar är fortfarande den största diagnosgruppen inom den palliativa vården. Andra stora grupper är patienter med hjärt- och lungsjukdomar, demens och stroke.

Socialstyrelsens nationella målnivåer för palliativ vård i livets slutskede:

  • Munhälsobedömning under sista levnadsveckan - minst 90 procent av patienterna
  • Smärtskattning under sista levnadsveckan - 100 procent av patienterna
  • Vid behovsordination av opioid mot smärta under sista levnadsveckan - minst 98 procent av patienterna
  • Vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel under sista levnadsveckan - minst 98 procent av patienterna
  • Utan förekomst av trycksår under sista levnadsveckan - minst 90 procent av patienterna
  • Brytpunktssamtal - minst 98 procent av patienterna

Kontakt

Christina Broman
075-247 40 60