/
/
/

Insatserna minskar för barn med funktionsnedsättning

den 21 februari 2017 kl. 09:00 Pressmeddelande

Kommunernas insatser för personer med funktionsnedsättning ökar, visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Men barnen hamnar efter. Både korttidsvistelse och korttidstillsyn har minskat de senaste åren, vilket ökar pressen på deras närstående.

Sedan 2007 har kommunernas insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, ökat med 9 procent. Insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, har samtidigt ökat med 20 procent. Daglig verksamhet står för den klart största delen av ökningen av LSS-insatser medan boendestöd ökar mest bland insatserna enligt SoL. Det framgår av Socialstyrelsens lägesrapport över insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning.

Ökad press på närstående

Den grupp som beviljas allt färre insatser är barn med funktionsnedsättning. Sedan 2007 har antalet barn som beviljas korttidsvistelse, där läger och kortare tid på korttidshem eller hos korttidsfamilj ingår, minskat med 5 procent. Under samma period har insatsen korttidstillsyn, som ska ge en trygg och meningsfull fritid före och efter skolan samt på skollov och andra ledigheter, minskat med 15 procent. Ser man till befolkningstillväxten blir minskningen ännu tydligare.

– Det är en bekymmersam utveckling. Båda insatserna finns för att ge barnens närstående avlastning och en chans till återhämtning. Den här trenden innebär att pressen på dem ökar, säger Karin Flyckt, funktionshinderssamordnare på Socialstyrelsen.

Men även barnen själva påverkas.

– Att exempelvis kunna åka i väg på läger är viktigt för barnens sociala liv. Har du en autism-diagnos eller ryggmärgsbråck så har du kanske inte samma sociala kontaktnät som andra barn. Det handlar om barnets rätt till utveckling, säger Karin Flyckt.

Andra insatser i stället för assistansersättning

Lägesrapporten belyser även vilka insatser enligt LSS och SoL som ges till de personer som blir av med sin assistansersättning från Försäkringskassan. Socialstyrelsens analyser visar att flertalet får någon form av stöd från kommunen, och att stödet ofta håller i sig under en längre tid. Det är dock inte alla som får personlig assistans enligt LSS – många som är över 45 år får i stället hemtjänst, och bland yngre är det vanligare med bostad med särskild service.

– Det är bra att de som behöver stöd får det. Men att få hemtjänst i stället för assistanstimmar kan innebära att du bara får hjälp med den basala omsorgen men att det blir svårt att komma ut och leva ett socialt liv som andra, säger Karin Flyckt.

Fler slutsatser i lägesrapporten

  • Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för våld än andra. Samtidigt är tillgängligheten till skyddade boenden begränsad, och socialtjänstens rutiner är ofta inte anpassade för folk med funktionsnedsättning.
  • Den fysiska tillgängligheten på vårdcentraler och socialkontor har blivit bättre men det finns fortfarande brister när det gäller kontrastmarkerade entréer, hörslingor och andra anpassningar för personer med nedsatt syn eller hörsel.
  • Landstingens habiliteringsverksamheter för personer med funktionsnedsättning rapporterar ett ökat utbud av hälsofrämjande insatser. De har även stärkt sin kompetens i frågor som rör hbtq och jämställdhet. Detta ökar förutsättningarna för en jämlik hälsa och ett jämlikt bemötande.

Kontakt

Karin Flyckt
075-247 35 75