/
/
/

Bättre vård och hälsa - men skillnader kvarstår

den 24 januari 2017 kl. 08:30 Nyhet

Allt fler överlever sjukdomar som hjärtinfarkt, diabetes och cancer. Men det finns fortfarande stora regionala skillnader inom vård och hälsa - och förbättringsområden när det gäller väntetider, strokevård, fallskador och förlossningsvård.

Hälso- och sjukvården i Sverige visar bättre resultat på flera punkter – det visar två nya rapporter från Socialstyrelsen. Risken att dö i ett flertal sjukdomar har minskat, exempelvis diabetes, stroke, hjärtinfarkt och cancer. Vårdskadorna har sjunkit med 10 procent.
Samtidigt visar rapporterna på flera områden där vården kan bli bättre. Det syns fortfarande skillnader mellan män och kvinnor, mellan grupper med olika utbildningslängd - och mellan länen i Sverige.

Fler överbeläggningar på sjukhus

Exempelvis visar statistiken skillnader mellan länen när det gäller väntetider i vården. I Gotlands län får exempelvis 93 procent av patienterna en planerad operation inom 90 dagar medan i Örebro län bara 52 procent.

– Vi har flera resultat som pekar mot att tillgängligheten till vården kan förbättras, och detta syns även i internationella jämförelser, säger Martin Lindblom, utredare.

Antalet överbeläggningar på sjukhus har blivit fler, liksom antalet patienter som behövts flyttas på grund av platsbrist. I de fall där patienter utlokaliseras och tvingas flytta drabbas dubbelt så många av vårdskador.

– När man väljer att utlokalisera patienter innebär det stora risker för patientsäkerheten. Överbeläggningar och utlokaliseringar är beroende av vad som händer i hela vårdkedjan, säger utredare Marianne Aggestam.

Ökning av förlossningsskador hos nyfödda barn

Inom förlossnings- och nyföddhetsvården syns en liten men oroväckande ökning av förlossningsskador hos nyfödda barn samt akut återinskrivning av modern efter förlossning.

Av förstagångsföderskorna i Stockholms län drabbades 7 procent av allvarliga bristningar vid förlossningen, att jämföra med knappt 4 procent i Halland.

– De här resultaten tyder på att landstingen bör uppmärksamma utvecklingen och undersöka orsakerna, säger Marianne Aggestam, utredare.

Fallskadorna ett problem bland äldre

Fallskador bland äldre fortsätter att öka. 2015 fick drygt var tionde person över 65 år uppsöka sjukhus eller läkare på grund av en fallskada. Kvinnor faller och skadar sig i betydligt större utsträckning än män, däremot är det en större andel män som avlider till följd av fallskador.
2015 hade Stockholms län och Gotland flest fallskador som ledde till slutenvård eller läkarbesök per 100 000 invånare. Minst antal hade Gävleborg.

– Fallskadorna innebär ett stort lidande och leder dessutom till stora kostnader för samhället. 2014 kostade de enligt Socialstyrelsens beräkningar 7,4 miljarder kronor för landstingen och 3,7 miljarder för kommunerna, säger utredare Kalle Brandstedt.

Stora skillnader mellan landstingen

Det finns också stora regionala skillnader i landet när det gäller antalet strokeenheter. En strokeenhet är en specialiserad vårdavdelning där patienter får vård direkt och där personalen ska vara experter på stroke och rehabilitering.

– Vår rapport visar att 13 av 21 landsting har ett eller flera sjukhus som inte fullt ut uppfyller kriterierna för fullgoda strokeenheter, säger Marianne Aggestam.

 

Fler regionala skillnader

  • Medellivslängden i Sverige har ökat sedan 1980, och de som föddes 2015 beräknas leva i snitt 84 år (kvinnor) och 80,3 år (män). Längst beräknad medellivslängd har man i snitt i Kronobergs och Hallands län, kortast i Norrbottens och Västernorrlands län.
  • Det län som har högst andel döda efter hjärtinfarkt är Gävleborgs län - där avlider 32 procent inom 28 dagar efter en hjärtinfarkt. Lägst andel döda efter hjärtinfarkt inom 28 dagar har Dalarna med 23 procent.
  • Andelen som deltagit i ett fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt har ökat med drygt 10 procentenheter. De regionala skillnaderna är stora: i Jämtlands län får 20 procent av patienterna detta att jämföra med 87 procent på Gotland.
  • Det finns regionala skillnader för hur många patienter som får göra det så kallade sväljtestet vid stroke, ett test som sjukhusen enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för stroke ska genomföra för att minska riskerna för andningsstopp och lunginflammation. Testet genomförs på nästan 98 procent av alla strokepatienter i Jönköpings län medan 67 procent får det i Västerbotten.
  • Väntetiden för särskilt boende för äldre varierar från i snitt 20 dagar på Gotland till över 90 dagar i Gävleborgs län.
  • Det finns skillnader i hur många patienter med typ 2-diabetes som erbjuds ögonbottenundersökning, något som är viktigt för att förhindra synnedsättning. I några landsting får nära 100 procent detta, i andra bara drygt 80 procent.