/
/
/

Allt fler söker kommunal familjerådgivning

den 23 oktober 2017 kl. 09:00 Nyhet

Antalet personer som söker kommunal familjerådgivning för att få hjälp med relationer fortsatte att öka under 2016. Även allt fler barn berörs av kommunal familjerådgivning.

Under 2016 pågick ungefär 36 500 ärenden inom kommunal familjerådgivning. Det är en ökning med drygt 2 procent jämfört med 2015, visar ny statistik från Socialstyrelsen.

Det har också skett en ökning av antalet personer i åldern 18–69 år som besöker familjerådgivningen. Under perioden 2004-2016 ökade antalet med cirka 23 procent, från ungefär 8 till 10 personer per 1 000 invånare.

Även antalet barn som berörs av ärenden i den kommunala familjerådgivningen påbörjade varje år har ökat under samma period, från 18 till 22 per 1 000 invånare.

– Utifrån statistiken går det inte att avgöra vad som ligger bakom det ökade antalet besök. Det skulle kunna bero på att intresset har växt, det kan också bero på att rådgivningen har blivit mer omfattande och därmed mer tillgänglig för fler, säger Jesper Hörnblad, utredare.

Parrelationer vanligast

Det är vanligast med ärenden som rör parrelationer, under 2016 stod de för 95 procent av de påbörjade ärendena. Men rådgivning sker även i andra relationer exempelvis mellan syskon eller barn och föräldrar.

– Vanligast är kommunal familjerådgivning bland dem som är mellan 30 och 49 år. I parrelationer är det vanligast att man söker familjerådgivning när relationen varat mellan 5 och 9 år, och, säger Jesper Hörnblad.

Flest personer besökte rådgivning i Halland

Statistiken visar även att det finns stora skillnader mellan kommuner och län när det gäller antal personer som har besökt kommunal familjerådgivning. Vanligast är det i Hallands län där 18 personer per 1000 invånare besökte kommunal familjerådgivning under 2016, följt av Norrbottens och Gotlands län. Lägst antal personer som gjorde besök hade Kronobergs län, knappt 5 per 1000 invånare, följt av Örebro och Östergötlands län.

Skillnaderna skulle kunna bero på faktorer som den kommunala familjerådgivningens tillgänglighet, resurser, avgifter eller kännedom om verksamheten bland befolkningen.

– En annan faktor som kan ha betydelse är hur väl andra aktörer kompletterar kommunernas insatser vad gäller familjerådgivning, till exempel verksamheter som bedrivs av privata eller av kyrkliga organisationer i de olika länen. Men de verksamheterna ingår inte i denna undersökning, säger Jesper Hörnblad.

Kommuner ska erbjuda kommunal familjerådgivning

  • Kommunerna ska enligt socialtjänstlagen se till att familjerådgivning kan erbjudas dem som begär det.
  • Familjerådgivningen ges direkt via kommunen eller, sedan kommunen träffat särskild överenskommelse om detta, genom annan lämplig yrkesmässig rådgivare.
  • Nästa år tas uppgiften att föra statistik över familjerådgivningen över av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.

Kontakt

 

Jesper Hörnblad
075-247 35 82