/
/
/

Socialstyrelsen: Viktigt med samlat stöd för vård vid schizofreni

den 2 januari 2017 kl. 15:03 Debattartikel

Debattreplik av Sofia von Malortie, utredare på Socialstyrelsen, med flera. Publicerad i Läkartidningen den 2 januari 2017.

Socialstyrelsen uppdaterar de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid schizofreni och lägger samman riktlinjerna för psykosociala insatser och antipsykotisk läkemedelsbehandling till en samlad riktlinje. Just nu tar vi fram kunskapsunderlag; under våren startar arbetet med prioriteringar och rekommendationer. Det arbetet ska inte föregripas av vare sig Socialstyrelsen eller av Mats Berglund och Leif Lindström.

Huvudsyftet med arbetet är att visa på helheten med läkemedel och psykosociala insatser utifrån nuvarande kunskapsläge. För vissa åtgärder har det tillkommit mycket ny forskning, för andra inte. Patientnyttan med de läkemedel som ingår i riktlinjen kommer att utvärderas utifrån effekt på psykossymtom och biverkningar. Därefter vägs det samman med tillståndets svårighetsgrad och i vissa fall kostnadseffektivitet i beslut om prioritering.

Nationella riktlinjer vänder sig i första hand till beslutsfattare och anger på gruppnivå vilka åtgärder som bör prioriteras vid resursfördelning. Riktlinjerna för antipsykotisk läkemedelsbehandling från 2014 var i förhållande till detta mycket detaljerade.

Resultatet av den pågående uppdateringen kommer att vara mindre detaljerat, och till exempel särskiljs nu inte förstagångsinsjuknade och långvarigt sjuka. Kliniska rekommendationer riktade till förskrivare ges bland annat av Läkemedelsverket och i vårdprogram. Val av läkemedel för individen bör göras utifrån dessa, och om möjligt i ett delat beslutsfattande tillsammans med patienten.

I och med att vissa frågor utelämnats ges utrymme för andra frågeställningar. Vi har exempelvis lagt till några åtgärder som rör fysisk hälsa och metoder för att hantera och förebygga återinsjuknande, som i likhet med läkemedelsbehandling är viktiga frågor att ge vägledning om för att personer med psykossjukdom ska få ökad möjlighet till återhämtning.

Socialstyrelsen följer en etablerad process för att ta fram nationella riktlinjer. Först avgränsar vi området och tar fram en lista över frågeställningar i dialog med intressenter och med hjälp av en projektledningsgrupp. Därefter tar vi fram kunskapsunderlag för frågeställningarna – vilken effekt och vilka biverkningar respektive åtgärd har vid det aktuella tillståndet.

I det här projektet tar SBU med stöd av sakkunniga fram kunskapsunderlag för ungefär en tredjedel av frågeställningarna. Socialstyrelsen tar fram underlag för resten av frågorna med hjälp av andra sakkunniga. Därefter påbörjas arbetet med prioriteringar. En grupp på 25–30 personer från berörda professioner och verksamheter – nominerade av sjukvårdsregionerna och länen – tar ställning till hur åtgärderna bör prioriteras i vården och omsorgen. Prioriteringen görs utifrån den etiska plattform för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvården som riksdagen beslutat om.

De farhågor som Mats Berglund och Leif Lindström uttrycker ser vi därför som obefogade. Efter publicering av remissversionen som sker under hösten 2017 är det öppet för alla att lämna synpunkter.

Sofia von Malortie, utredare, Socialstyrelsen

Lena Flyckt, docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Mussie Msghina, docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Läs artikeln i Läkartidningen här.

Kontakt

Sofia von Malortie
075-247 31 65