/
/
/

Skillnader i vård och dödlighet vid schizofreni

den 13 juni 2016 kl. 12:00 Nyhet

Personer med schizofreni har en betydligt högre dödlighet än övrig befolkning, och får sämre tillgång till vårdåtgärder vid kroppsliga sjukdomar, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

– Behandlingen av patienter med schizofreni är i flera avseenden inte jämlik. De patienter som har ekonomiskt bistånd får i mindre utsträckning rekommenderade antipsykotiska läkemedel, säger Socialstyrelsens utredare Gunilla Ringbäck Weitoft.

Resultaten avser tiden innan de nationella riktlinjerna från 2014 publicerades. Viss behandling ligger ändå i linje med rekommendationerna:

  • Behandling med antipsykotiska läkemedel har högsta prioritet och ungefär 85 procent av patienterna behandlas med antipsykotiska läkemedel, ett resultat som verkar vara stabilt över tid.
  • Behandlingar som har mycket låg prioritet i riktlinjerna används i låg utsträckning av hälso- och sjukvården.

Andra resultat ligger inte i linje med rekommendationerna:

  • Självmordsbenägna personer eller personer med svårbehandlade symtom rekommenderas behandling med läkemedlet klozapin. Rapporten visar att färre än en fjärdedel av dessa personer får den rekommenderade behandlingen.
  • Personer med ekonomiskt bistånd behandlas i mindre utsträckning med rekommenderade antipsykotiska läkemedel. Socialstyrelsens rapport visar också att det finns relativt stora geografiska skillnader i tillgång till rekommenderade läkemedelsbehandlingar.

Högre dödlighet än andra

Närmare 20 procent av personer med schizofreni får läkemedel som ska motverka biverkningar som skakningar, muskelstelhet och långsam, stel gång. Lågutbildade behandlas i högre utsträckning än övriga med dessa läkemedel, vilket indikerar att de har biverkningar av sina antipsykotiska läkemedel.

Dödligheten bland personer med schizofreni är närmare 2,5 gånger högre än för befolkningen i övrigt och än mer markant när det gäller självmord. Överdödligheten varierar också mellan landstingen.

Personer med schizofreni som drabbas av hjärtinfarkt får mer sällan än andra hjärtpatienter tillgång till vårdåtgärder som kranskärlsröntgen och reperfusionsbehandling. De får också mindre hjälp till rökstopp och fysisk träning i samband med rehabilitering.

Resultaten som presenteras i rapporten ska ligga till grund för förbättringsarbete och till en kommande utvärdering av följsamhet till riktlinjerna. Resultaten redovisas utifrån geografisk nivå, men även efter utbildningsnivå, födelseland och ekonomiskt bistånd för att ytterligare belysa om vården är jämlik.