/
/
/

Sämre hälsa hos barn i HVB och familjehem

den 25 februari 2016 kl. 09:00 Nyhet

Barn som under sin uppväxt har placerats utanför sitt hem har kortare utbildning, sämre psykisk hälsa och hög användning av psykofarmaka. I Socialstyrelsens lägesrapport ingår även nya analyser som visar att tandhälsan är betydligt sämre än hos andra barn.

Både under placeringen och senare i livet har barnen sämre fysisk och psykisk hälsa. Många går ut grundskolan utan fullständiga betyg och behörighet till gymnasiet. Dessa ungdomar vidareutbildar sig i lägre utsträckning oavsett tidigare skolresultat och trots samma kognitiva förmåga.

Bland långvarigt placerade pojkar nådde endast hälften gymnasiebehörighet. Genomsnittet för andra ungdomar är omkring 90 procent.

– Vi kan se att det finns stora skillnader beroende på vilken typ av placering ungdomen hade i årskurs 9. De som var placerade i familjehem lyckades betydligt bättre än de som var placerade i HVB, säger Katarina Munier, samordnare för Socialstyrelsens frågor om barn och unga.

Vanligt med psykiatrisk diagnos

Upp till var tredje familjehemsplacerad ungdom mellan 13 och 21 år har en psykiatrisk diagnos. Detsamma gäller pojkar placerade i hem för vård eller boende, HVB. Bland ungdomar placerade på hem i Statens institutionsstyrelses regi och bland flickor på HVB har mellan 50 och 80 procent en psykiatrisk diagnos. Vanligast var adhd och därefter ångest och depression.

Dessa ungdomar har också en hög användning av psykofarmaka. I vissa grupper använder mer än var tredje denna typ av läkemedel regelbundet medan andelen användare av psykofarmaka bland icke-placerade barn och unga är 3-5 procent.

Sämre tandhälsa

I Socialstyrelsens lägesrapport 2016 som handlar om hela den sociala individ- och familjeomsorgen finns också uppgifter ur den första rikstäckande svenska studie som gjorts av tandhälsan bland unga vuxna som varit placerade under uppväxten. Resultatet visat att de besöker tandhälsovården för förebyggande tandvårdskontroller i lägre utsträckning än andra jämnåriga. Bland dem som gjort besök var även tandhälsan i genomsnitt sämre. Var tionde har dragit ut en annan tand än en visdomstand före 30-årsåldern, enligt nya analyser utifrån nationella register.

– Socialstyrelsens slutsats är att tandhälsa är ett eftersatt område för placerade barn och unga, och vi kommer att följa upp detta faktum för att få mer information om vad det beror på. Dessa barn måste få tillgång till den tandhälsovård de behöver, säger Andreas Cederlund, sakkunnig i tandvårdsfrågor på Socialstyrelsen.

Stora regionala och lokala skillnader i kompetens

Det finns även stora skillnader vad gäller personalens kompetens i den sociala barn- och ungdomsvården. Framförallt märks de stora variationerna i storstadsområdena där till exempel andelen socialsekreterare med socionomutbildning och tre års erfarenhet varierar mellan 7 och 100 procent. Den höga arbetsbelastningen i kombination med hög personalomsättning innebär att kompetensutveckling inte alltid genomförs eller går att dra nytta av.

Placeringarna ökar

Socialstyrelsens lägesrapport visar att placeringarna av barn och unga ökat från 9 till 14 per 1000 barn mellan 2013 och 2014. I denna siffra ryms både frivilliga placeringar enligt socialtjänstlagen och placeringar som görs utan samtycke från vårdnadshavaren eller den unga personen enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Den vanligast förekommande placeringsformen var familjehem.

Det finns mer kunskap om den vård som sker på institutioner än den som sker i familjehem. Flertalet studier har dock gjorts efter att vården har avslutats och undersöker sällan förändringar hos individen före respektive efter vården, därför finns begränsad kunskap om vilka barn som har nytta av en institutionsvistelse och vilka kombinationer av åtgärder som är effektivast.

Lägesrapporten om den sociala individ- och familjeomsorgen innehåller även uppgifter om bland annat kommunernas arbete med ensamkommande barn och unga, våld i nära relationer, missbruksvård, ekonomiskt bistånd och hemlöshet.