/
/
/

Kartläggning av orosanmälningar i 22 kommuner

den 19 februari 2016 kl. 09:00 Nyhet

Trots ett ansträngt läge hinner de flesta kommuner hantera så kallade orosanmälningar, som ska göras när det finns misstankar om att barn far illa. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort av 22 kommuner.

– Samtidigt ser vi att det finns en risk för situationer som kan innebära en fara för barnets eller den unges liv och hälsa, säger Annika Öquist som är enhetschef på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har kontaktat 22 kommuner som i mitten av januari uppgav att de verksamheter som hanterar anmälan om oro var kritiskt eller allvarligt påverkad. Enligt socialtjänstlagen är till exempel anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter, som berör barn och unga, skyldiga att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.

Hinner hantera anmälningar

De 22 kommunerna har mellan 1 september 2015 och 31 december 2015 handlagt drygt 5300 orosanmälningar. När en anmälan kommer in ska socialtjänsten först göra en bedömning om barnet eller den unge har behov av omedelbart skydd, antingen samma dag eller senast dagen efter.

De flesta av de 22 kommunerna uppger att de hinner göra det, medan fem kommuner uppger att de inte hinner göra skyddsbedömningar samma dag eller dagen efter.

Om barnet eller den unge inte bedöms behöva omedelbart skydd ska istället en så kallad förhandsbedömning göras inom 14 dagar för att se om det behövs en utredning för att möta barnets eller den unges behov. Hälften av de 22 kommunerna uppger att de inte hinner göra förhandbedömningar inom 14 dagar.

– Skälen som kommunerna anger är att personalsituationen är kritisk. Det är svårt att få tag på socionomer och även om man lyckas anställa socionomer är arbetsbelastningen i övrig verksamhet stor. Det gör att ärenden blir liggande, säger Elisabet Svedberg, som är utredare på Socialstyrelsen.

Anmälningar enligt lex Sarah

Socialstyrelsen har även gått igenom 66 lex Sarah-anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, där kommunerna anmält missförhållanden eller risk för missförhållanden i sin verksamhet. Socialstyrelsen har sedan gjort telefonintervjuer med sju av kommunerna. Dessa visar att de flesta kommuner har svårigheter när det gäller placering, utredning och uppföljning av ensamkommande.

– Vår kartläggning av de 22 kommunerna och genomgången av lex Sarah-anmälningarna indikerar att det kan uppstå situationer som innebär en fara för barnets eller den unges liv och hälsa.  Om en orosanmälan blir liggande kan det få negativa konsekvenser för barnet, säger Annika Öquist som är enhetschef på Socialstyrelsen.

Kartläggningen ingår i en lägesbild över socialtjänstens arbete för februari 2016. Socialstyrelsen har tagit fram den på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kontakt

Annika Öquist
075-247 35 95

Elisabet Svedberg
075-247 41 78