/
/
/

Gärna samtal om levnadsvanor – men frågor på webben passar inte alla

den 15 december 2016 kl. 10:00 Nyhet

Kunskap om en patients levnadsvanor gör det lättare för hälso- och sjukvården att ge rätt behandling och stöd. Patienterna vill gärna berätta, men frågorna måste ställas på ett sätt som passar dem. Fyra av tio vill exempelvis inte svara på frågor om alkohol- och tobaksvanor i ett webbformulär, visar Socialstyrelsens rapport.

Patienter med ohälsosamma alkohol-, tobaks- och matvanor samt bristande fysisk aktivitet har ofta mycket att vinna på att lägga om sin livsstil. Det gäller exempelvis många med kroniska sjukdomar.

– Hälsosamma levnadsvanor kan bland annat förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent av all cancer. De kan också förbättra resultaten av behandlingar i hälso- och sjukvården, säger Iréne Nilsson Carlsson, projektledare på Socialstyrelsen.

Stöd att börja leva hälsosammare

Hur hälso- och sjukvården kan stödja patienter i att börja leva hälsosammare beskrivs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Att samtala om levnadsvanorna är en viktig del, och då kan patienter först behöva informera om sina vanor.

Detta kan gå till på olika sätt: i mötet med läkare eller annan vårdpersonal, genom en enkät som fylls i före besöket och skickas med post eller elektroniskt, eller i en blankett i väntrummet på vårdcentralen eller sjukhuset. För att ta reda på vilka metoder patienterna föredrar har Socialstyrelsen frågat 1 800 personer i åldrarna 18-84 år.

Resultaten visar att i stort sett alla, 97 procent, kan tänka sig att dela med sig av informationen i kontakter med hälso- och sjukvården för att de ska få rätt vård och behandling.

– De flesta föredrar att berätta om sina vanor i möte med läkaren, 85 procent tycker att det är ett mycket eller ganska bra sätt. 65 procent tycker att det går bra att lämna informationen till sjuksköterska eller annan vårdpersonal, säger Iréne Nilsson Carlsson.

När det gäller alternativen att ge information före besöket så svarade 59 procent att de kan tänka sig att lämna uppgifterna på en skriftlig blankett som skickas in, medan 36 procent tycker det är bra att lämna uppgifterna via en webbaserad blankett.

Ovilja mot webblösning

Hela 41 procent anser att det är ett dåligt eller mycket dåligt alternativ att lämna uppgifter via webblösningar, antingen på datorn hemifrån eller på en skärm i väntrummet. Kvinnor är generellt mer negativa än män, och bland äldre är skepsisen utbredd. Även många med låg utbildning är negativa till att lämna uppgifter om sina levnadsvanor via webblösningar.

– Hälso- och sjukvården är inne i en omfattande digitaliseringsfas. Kart-läggningen visar att en snabb övergång till webbaserade lösningar för att lämna dessa uppgifter riskerar att drabba många äldre och lågutbildade. Därför blir det viktigt att individanpassa stödet till patienterna att förbättra sina levnadsvanor, säger Iréne Nilsson Carlsson.