/
/
/

Fyra av tio MS- och Parkinsonsjuka får inte uppföljningsbesök

den 1 december 2016 kl. 09:00 Pressmeddelande

Det finns brister i uppföljning, rutiner och rehabilitering när det gäller vården av MS- och Parkinsonsjuka. Det visar Socialstyrelsens första nationella utvärdering på området. "Exempelvis får fyra av tio patienter inte årliga uppföljande läkarbesök", säger utredare Vera Gustafsson.

Det här är den första nationella utvärderingen av vården för dem med MS och Parkinsons sjukdom som Socialstyrelsen genomfört. Utgångspunkten är myndighetens nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinson, som samtidigt publiceras i en slutversion.

Resultaten av Socialstyrelsens utvärdering visar att delar av vården för dem med MS och Parkinsons sjukdom fungerar relativt väl, till exempel grundbehandlingen med läkemedel. Däremot finns det stora utvecklingsbehov inom flera andra delar av vården. 

Fler högutbildade följs upp

Bland annat finns det brister i arbetet med rehabilitering och uppföljning liksom i styrningen av vården. Enligt uppgifter från Socialstyrelsens patientregister får fyra av tio med MS eller Parkinson inte de uppföljningsbesök inom den öppna specialistvården som rekommenderas i de nya nationella riktlinjerna, minst en gång om året vid MS och minst två gånger om året vid Parkinson.

– Uppföljningen är en förutsättning för att patienten ska få rätt läkemedelsbehandling och för att nya symtom uppmärksammas och behandlas. Vi har också sett att socioekonomiska faktorer spelar in. De med högre utbildning får i större utsträckning uppföljande besök än de med lägre utbildning, säger Alexander Svanhagen, utredare vid Socialstyrelsen.

Av utvärderingen framgår också att det finns skillnader mellan landstingen. Av alla MS-sjuka personer i Västerbotten har 79 procent fått minst ett uppföljningsbesök per år, medan detta gäller endast 48 procent av patienterna i Norrbotten.

Team kan hjälpa till bättre omhändertagande

Både MS och Parkinson kan leda till nedsatt funktionsförmåga och påverka livssituationen på många sätt, exempelvis medföra svårigheter att arbeta och utöva fritidsaktiviteter. I de nationella riktlinjerna betonas vikten av multidisciplinära team som en åtgärd för att möta patientens behov av till exempel symtomlindring och rehabilitering. I teamen samarbetar flera yrkeskategorier. Det kan förutom läkare och sjuksköterska exempelvis vara psykolog, logoped, fysioterapeut, arbetsterapeut och dietist.

Men utvärderingen visar att dessa team saknas helt i nästan var femte specialistverksamhet. Och i många av de team som finns saknas viktiga kompetenser, till exempel har bara vartannat psykologer.

– Personer med MS eller Parkinson har ofta många olika symtom förutom de rent kroppsliga, som till exempel depression och trötthet. Då kan det exempelvis vara viktigt att få träffa psykolog, säger Vera Gustafsson.

De nya nationella riktlinjerna för MS och Parkinson ingår i regeringens satsning på kroniska sjukdomar. Riktlinjerna kommer att kunna få stor betydelse för vården, enligt utredare Per-Henrik Zingmark.

– Många, både patienter och de som arbetar inom vården, har länge efterfrågat nationella riktlinjer för MS och Parkinson då detta tidigare inte funnits. Det rör sig om sjukdomar som kan orsaka stora funktionsnedsättningar och förhoppningen är att riktlinjerna ska leda till en mer jämlik vård, säger Per-Henrik Zingmark.

 

Fakta om MS och Parkinsons sjukdom

  • MS, multipel skleros, är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper den egna nervvävnaden. Sjukdomen yttrar sig genom återkommande inflammationer i hjärnan och ryggmärgen, vilket i sin tur leder till störningar av neurologiska funktioner i kroppen. Varje år insjuknar nära 1 000 personer i Sverige i MS.
  • Antalet MS-sjuka uppskattas till mellan 17 500 och 18 500, bland dem dubbelt så många kvinnor som män.
  • Parkinsons sjukdom leder till att de nervceller som tillverkar dopamin förstörs. Det gör i sin tur att hjärnan får svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. Sjukdomen kännetecknas av symtom som muskelstelhet, minskad rörlighet, skakningar och balanssvårigheter, men kan också ge en mängd icke-motoriska symtom.
  • I Sverige finns cirka 18 000 personer med Parkinson. De flesta insjuknar efter 65 år och sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor.