/
/
/

Få kommuner ger unga stöd mot extremism

den 20 maj 2016 kl. 08:00 Nyhet

Var tionde kommun i landet har kommit i kontakt med våldsbejakande extremism bland barn och unga vuxna. Vanligast är religiös extremism, visar Socialstyrelsens undersökning. Trots det är stödinsatser från kommunernas socialtjänster ovanliga.

Unga personers resor till Syrien eller Irak för att strida för IS, den så kallade islamiska staten, har väckt mycket uppmärksamhet på senare tid.

– Det som framförallt behövs är en ökad medvetenhet om hur man hanterar ett relativt nytt samhällsproblem. Erfarenheten av islamistisk extremism är större än av höger- eller vänsterextremism, säger Socialstyrelsens utredare Ann Jönsson.

Socialstyrelsens enkät visar att de allra flesta personer som socialtjänsterna kommer i kontakt med är involverade i religiös extremism. En femtedel av kontakterna handlar om politisk extremism. Extremism kan leda till allvarliga våldsbrott och terrorhandlingar. För samhällets säkerhet svarar andra aktörer än socialtjänsten, vars uppgift är att skydda och förhindra att barn dras in i destruktiva miljöer samt ge stöd för dem att lämna dessa miljöer.

Viktigt ta fram handlingsplaner

Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen har beskrivit fyra huvudvägar in i extremismen som tas upp i Socialstyrelsens rapport. En litteratur-sammanställning pekar på att de individuella motiven att gå med är liknande för terroristorganisationer, sekter och kriminella gäng.

– Socialtjänsten har stor vana av att arbeta med unga i missbruk, kriminalitet, våld och andra svåra situationer, därför finns strukturer, arbetssätt och samverkansformer. Det viktiga nu är att kommunerna använder personalens kompetens och den samlade kunskap vi har tagit fram som ett stöd för att utforma handlingsplaner mot våldsbejakande extremism, säger Ann Jönsson.

Det finns ingen väl utvärderad teori om hur en individ kan avradikaliseras och återanpassas till samhället. Få program har utvärderats eller drivits tillräckligt länge för att ge tillförlitliga forskningsresultat.Socialstyrelsens kunskapsstöd bygger därför på erfarenheter både från yrkesgrupper och angränsande områden.

Utanförskap, kränkthet, mening och tillhörighet

Många unga som söker sig till extremism upplever utanförskap – att inte passa in i skolan, arbetslivet eller samhället. De kan ha svårt med relationer, upplevelser av att ha blivit kränkta – mobbning, misshandel, destruktiva familjeförhållanden med missbruk och våld, svag ekonomi samt arbetslöshet. Det är vanligt att söka efter mening och tillhörighet. Vissa kan uppleva status och makt när deras grupptillhörighet skrämmer andra, liksom möjlighet till revansch och hämnd.

– Det är viktigt att öka omväldsbevakningen, att känna till vilka strömningar som finns i närområdet, vilka grupperingar som är aktiva, var de håller till och om det finns mötesplatser där unga kan tänkas rekryteras. Sociala medier är viktiga plattformar. Även kunskap om symboler och kläder är betydelsefull, säger Ann Jönsson.

Tydlig ingång behövs för att fler ska få stöd

Vanligast enligt enkäten som besvarades av 69 procent av landets kommuner var att socialtjänsternas individ- och familjeomsorg kom i kontakt med våldsbejakande extremism. Bara fem procent av kontakterna togs via socialtjänsternas uppsökande verksamhet.

– Socialtjänstens förebyggande roll är viktig; att arbeta mot sårbara grupper. Det är en betydelsefull uppgift att medverka till ett samhälle där unga kan känna tillhörighet, säger Ann Jönsson.

Forskningen pekar på att mödrar är centrala i det förebyggande arbetet för att se och plocka upp signaler om när en familjemedlem håller på att radikaliseras och för att påverka barnet eller barnen i en annan riktning.

– Skuld, skam och rädsla hos föräldrar och anhöriga gör det många gånger svårt att vända sig till socialtjänsten. En tydlig ingång behövs för den som söker stöd i dessa frågor, liksom information på flera språk, säger Ann Jönsson.

Kontakt

Olga Gislén
075-247 30 00