/
/
/

Det stora antalet asylsökande och nyanlända en utmaning för vården

den 28 oktober 2016 kl. 09:00 Pressmeddelande

Förra årets ökning av asylsökande har påverkat hälso- och sjukvården på flera sätt. Störst är utmaningarna inom primärvård, mödrahälsovård, förlossningsvård, barnhälsovård, barnpsykiatri, infektionsvård och tandvård. "Det är områden där situationen redan innan var ansträngd, bland annat på grund av personalbrist", säger utredaren Viktoria Svensson.

I den nya rapporten ”Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända” har Socialstyrelsen undersökt vilka utmaningar som vården ställts inför. Analysen visar att svårigheterna har varit störst med att erbjuda hälsoundersökningar, behandla infektionssjukdomar, tillhandahålla mödra- och förlossningsvård, möta omedelbara vårdbehov inom psykiatrin och tandvården, samt erbjuda tand- och barnhälsovård till alla barn.

Mindre specialiserad vård

Rapporten pekar på att asylsökande och nyanlända söker mer akut och mindre planerad och specialiserad vård jämfört med övriga befolkningen. Specialiserad vård, särskilt psykiatrisk vård, förefaller vara särskilt svårtillgänglig för denna grupp.

– Rapporten visar att asylsökande inte alltid får den vård de har rätt till. En utmaning är att på längre sikt kunna främja en positiv hälsoutveckling för de nyanlända som får stanna i landet, säger utredaren Viktoria Svensson.

Socialstyrelsen konstaterar även att situationen ser olika ut i landets regioner, eftersom fördelningen av asylsökande varit ojämn. Generella problem som rapporterats från hälso- och sjukvården är kommunikationssvårigheter, tolkbrist, svårigheter för vårdpersonal att bedöma vad som räknas som vård som inte kan anstå, ökad administration samt ett stort behov av samverkan mellan verksamheter. För att bemöta dessa utmaningar har landstingen bland annat bedrivit uppsökande verksamhet, erbjudit mer flexibla besökstider och samlokaliserat olika verksamheter.

Behov av hälsofrämjande program

Socialstyrelsen anser att fler insatser behövs för att vården ska klara av utmaningarna. Det handlar till exempel om hälsofrämjande program, utbildningsinsatser för vårdpersonal, nationellt samordnad information till asylsökande samt ökad tillgång till tolk och språkstöd.

– Även stödet till ensamkommande barn behöver förbättras, liksom hälso- och sjukvårdens förutsättningar för bedömning och uppföljning av psykisk ohälsa, säger Viktoria Svensson.

 

Fakta: Rätten till vård för asylsökande och nyanlända

  • Under 2015 sökte omkring 163 000 personer asyl i Sverige, varav drygt 70 000 barn och cirka 35 000 ensamkommande barn. Nyanlända, det vill säga de som beviljats uppehållstillstånd, har samma rätt till vård som alla folkbokförda personer i landet. Asylsökande barn har rätt till samma vård som folkbokförda barn. Asylsökande vuxna har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, samt mödravård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.
  • Alla asylsökande ska också erbjudas en hälsoundersökning. Den innefattar ett samtal om individens hälsa, bedömning av vaccinationsstatus, identifiering av smittsamma sjukdomar samt provtagning. Under förra året fördubblades nästan antalet genomförda hälsoundersökningar. Trots det minskade den totala andelen hälsoundersökningar av asylsökande från 44 till 39 procent, eftersom det kom så många asylsökande i slutet av 2015.
  • Konsekvenserna av det ökade trycket på hälso- och sjukvården har i vissa fall inneburit begränsad tillgänglighet, längre väntetider för planerad vård samt omprioriteringar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Även tandvården har påverkats då asylsökande och nyanlända har ett större vårdbehov än befolkningen i övrigt.
  • Socialstyrelsen bedömer att det minskade inflödet av nya asylsökande under 2016 inte kommer att innebära några omedelbara lättnader för hälso- och sjukvården och tandvården, då flertalet av de beskrivna utmaningarna kvarstår.
    •