/
/
/

Många effektiva behandlingsmetoder mot depression och ångest

den 8 december 2016 kl. 09:00 Pressmeddelande

Förutom behandling med KBT och antidepressiva läkemedel lyfts magnetstimulering av hjärnan vid behandling av medelsvår till svår depression i Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer. Behandling med ljusterapi och läkemedel som benzodiazepiner rekommenderas däremot inte.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om vilka insatser som bör användas vid olika sjukdomstillstånd, och grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. När remissversionen till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom i dag publiceras ersätter de den tidigare versionen från 2010. Då fanns rekommendationer för åtgärder vid 265 olika sjukdomstillstånd, i den nya versionen har man bantat ned antalet till 104. Väsentliga delar av rekommendationerna avser vård av barn och ungdomar.

– Huvudsakligen beror det på att riktlinjerna tydligare fokuserar på styrning och ledning men även på att mycket redan har blivit en del av vården eller helt enkelt inte längre är aktuellt, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef.

Liksom tidigare rekommenderas i många fall behandling med antidepressiva läkemedel, men framförallt är det olika former av KBT-behandlingar som lyfts fram. Och nu finns även mindfulnessbaserad kognitiv terapi med som en rekommendation, bland annat när det gäller att förebygga återfall.

– Budskapet är tydligt. Genom förebyggande insatser, tidig upptäckt och effektiva behandlingar, kan vården bidra till en god och mer jämlik sjukvård, säger Arvid Widenlou Nordmark.

Svår depression kan botas med ny behandling

En annan nyhet är användning av repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) för behandling av vuxna med medelsvår till svår depression. Idag är det ett 50-tal personer per år som behandlas med den metoden, men Socialstyrelsen menar att det kunde vara betydligt fler.

– Den fanns med tidigare men var inte så högt prioriterad då. Forskning visar nu på än mer evidens för metoden som går ut på att en elektromagnet på patientens huvud stimulerar områden i hjärnan som är påverkade vid depression, säger Arvid Widenlou Nordmark.

Att framförallt olika typer av KBT-behandlingar rekommenderas leder i ett kortare perspektiv till ökade kostnader. Framförallt inom primärvården som tar hand om de flesta patienterna med depression och ångestsyndrom, behöver personalen vidareutbildning, vilket ökar kostnaderna. Men Socialstyrelsen räknar med att de på sikt kommer att plana ut, om än på en högre nivå än tidigare.

Effektivare vård kan kapa kostnaderna

Längre fram räknar man med att rekommendationerna ska leda till kostnadsbesparingar för samhällsekonomin eftersom vården blir mer effektiv vilket i förlängningen skulle kunna bidra till att sjukskrivningstalen kan gå ned.

– Riktlinjerna syftar framförallt till att ge stöd till vårdens huvudmän så att effektiva metoder används i verksamheten. Under vintern hålls regionala seminarier och sedan drivs arbetet vidare av det nationella programrådet, med representanter och experter från landsting och regioner, säger Arvid Widenlou Nordmark.

Fram till den 31 mars 2017 kan berörda landsting, intresseorganisationer, yrkesorganisationer, privata vård- och omsorgsgivare och andra lämna syn-punkter på remissversionen. En slutversion av riktlinjerna publiceras hösten 2017.

Arbetet med de nya nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom har skett i samverkan med Läkemedelsverket, vars behandlingsrekommendation inom motsvarande områden också publiceras idag.