/
/
/

Det stora antalet asylsökande har påverkat vård och tandvård

den 4 maj 2016 kl. 09:00 Pressmeddelande

Det stora antalet asylsökande har varit påfrestande för hälso- och sjukvården. Särskilt utsatta områden är primärvård, tandvård och psykiatri. "Överlag har landstingen klarat att bemöta situationen genom olika åtgärder, men de regionala skillnaderna är stora" säger utredaren Viktoria Svensson. Ett utbrett problem är språksvårigheter och tolkbrist.

Förra året sökte 163 000 personer asyl i Sverige. I samtliga landsting har hälso- och sjukvården påverkats, men i olika grad, konstaterar Socialstyrelsen i två nya rapporter. Utmaningar som vården har ställts inför har till exempel varit att erbjuda alla asylsökande en hälsoundersökning, vaccinera asylsökande barn och att möta akuta vårdbehov bland annat inom tandvården, mödravården och barn- och ungdomspsykiatrin. Brist på resurser och språksvårigheter har försvårat situationen.

– Landstingen har främst bemött situationen genom att omfördela resurser och förändra organisationen. Man har till exempel infört mobila vårdteam som besöker boenden, satsat på koncentrerade undersöknings- och vårdinsatser samt utbildat personalen att möta människor i kris, säger utredaren Viktoria Svensson.

Ojämnt tryck i landet

Oftast handlar det om kortsiktiga lösningar. När det gäller långsiktig hantering har landstingen kommit olika långt. Trycket på hälso- och sjukvården har också varit ojämnt fördelat inom och mellan landstingen. I relation till sin befolkning har Kalmar haft högst andel asylsökande med nära 4 procent, följt av Jämtland, Värmland och Västernorrland. Minst andel asylsökande har Stockholm med 1 procent. Socialstyrelsen kan också konstatera att vissa sjukvårdsområden har belastats hårdare än andra.

– Vi ser att behovet av tandvård är stort, liksom mödravård eftersom många gravida asylsökande inte genomgått kontroller och uppsöker vården sent i graviditeten, säger Viktoria Svensson.

Belastningen har också ökat inom psykiatrin, 20-30 procent av de asylsökande uppskattas vara drabbade av psykisk ohälsa.

Språksvårigheter och tolkbrist

Socialstyrelsens preliminära uträkningar visar även att betydligt färre av de asylsökande genomgick hälsoundersökningar under 2015 jämfört med året innan. Det ökade trycket på hälso- och sjukvården är sannolikt en bidragande orsak, men även praktiska problem som transporter och språksvårigheter inverkar.

– Bristen på tolkar har förvärrats och utgör en viktig orsak till att landstingen har svårt att genomföra hälsoundersökningar. För de asylsökande riskerar patientsäkerheten att påverkas om diagnoser fördröjs, blir felaktiga eller uteblir. Det kan i sin tur leda till felaktig behandling, säger utredaren Susanna Dellans.

Vissa landsting har försökt hantera språkproblematiken genom att inventera personalens språkkunskaper. Ett fåtal landsting har även arbetat aktivt med att rekrytera vårdpersonal som behärskar de språk som efterfrågas mest.

 

Fakta: Påverkan på hälso- och sjukvården

  • Barn som är asylsökande har rätt till samma vård som folkbokförda barn. Asylsökande vuxna har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, samt mödravård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Alla asylsökande ska också erbjudas en hälsoundersökning.
  • Det stora antalet asylsökande har haft störst påverkan inom mödravården, tandvården, psykiatrin, primärvården, barnhälsovården och akutsjukvården. Några landsting beskriver även platsbrist på infektionsklinikerna till följd av fler patienter med tuberkulos eller antibiotikaresistens.
  • I vissa fall har det ökade trycket fått konsekvenser i form av begränsad tillgänglighet, längre väntetider för planerad vård och omprioriteringar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.

Fakta: Stor efterfrågan på tolkar

  • De största grupperna av asylsökande som kom till Sverige under 2015 var medborgare från Syrien (32 procent), Afghanistan (26 procent) och Irak (13 procent). Det i särklass mest efterfrågade tolkspråket var arabiska, följt av dari, somaliska och tigrinja, tre språk där det råder stor brist på tolkar.
  • Efterfrågan på tolkar i de mest efterfrågade språken har på kort tid mångdubblats och det råder stor brist, bland annat på grund av att det tar tid att utbilda nya kvalificerade tolkar. Lägre arvoden inom många landsting och regioner bidrar till att många tolkar väljer bort hälso- och sjukvården till förmån för mer välbetalda uppdrag, till exempel inom domstolsväsendet. Ett annat problem är att kvaliteten på tolkningen skiftar eftersom tolkarna har varierande utbildning och erfarenhet.