/
/
/

Tidvinster finns att göra för cancerpatienter

den 3 november 2015 kl. 09:00 Pressmeddelande

Upprepade mätningar har visat att väntetiderna i den svenska cancervården är oskäligt långa. I år har mål med tydliga tidsramar för diagnostisering och utredning införts i vården för fem cancerformer. Socialstyrelsens första uppföljning av satsningen visar att väntetiderna går att minska betydligt.

I januari 2015 slöt regeringen en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting om att 500 miljoner kronor årligen ska tillföras den svenska cancervården under fyra år för införandet av så kallade standardiserade vårdförlopp.

– Ett uttalat mål är att väntetiderna ska bli kortare, vården mer jämlik vad gäller väntetider mellan landstingen och mellan olika cancerformer, och att den ska leda till bättre information och ökad delaktighet för patienterna, säger Jens Wilkens, Socialstyrelsens utredare.

Maxtider för utredning och diagnos

Den danskinspirerade satsningen fokuserar på att minska tiden mellan det att en välgrundad misstanke om cancer uppstår till dess att behandlingen inleds.

Medicinska expertgrupper har arbetat fram beskrivningar av vilka utredningar som bör göras för att ställa diagnos och besluta om behandling, samt det maximala antalet dagar som varje del får ta fram till behandlingsstart. Under hösten har mål införts för standardiserade vårdförlopp i fem cancerformer: prostata, urinblåsa och urinvägar, huvud och hals, blod samt matstrupe. Nästa år införs ytterligare tio diagnosområden.

– Vi ser att väntetiderna för prostatacancer och blås- och urinvägscancer för de allra flesta är betydligt längre än de fastslagna målen, medan vissa landsting redan når målen för huvud- och halscancer i vissa delar av vårdförloppet, säger Jens Wilkens.

Remiss, kallelser och tidig upptäckt

Avgörande för ledtidernas längd är till exempel om det finns ett elektroniskt remisshanteringssystem som möjliggör hantering samma dag och hur snabbt patienten kallas till besök.

Socialstyrelsen har även initierat en journalstudie för att belysa primärvårdens betydelse för upptäckt och diagnostik eftersom det ofta är till vårdcentralerna patienterna först kommer med symtom.

Tillgång till specialister

I uppföljningen presenteras också uppgifter om regionernas tillgång till personalkategorier som är direkt avgörande för att cancervården ska fungera.

– Antalet patologer har blivit fler, däremot varierar tillgången över landet och det råder brist framförallt i den norra regionen. Även tillgången till onkologer och specialister som utgör centrala stödfunktioner för cancerdiagnostik samt specialistsjuksköterskor varierar stort, säger Jens Wilkens.

En viktig del i satsningen är att varje del i de standardiserade vårdförloppen bättre struktureras i förhållande till varandra, för att resurserna i vården ska användas effektivt, därför är det också centralt hur arbetet organiseras och yrkesgrupper samverkar.

Kontakt

Jens Wilkens
075-247 34 92