/
/
/

Kötider, dödsfall och läckage i missbruksvården

den 30 mars 2015 kl. 09:00 Pressmeddelande

Vid vissa allvarliga missbrukstillstånd kan hälso- och sjukvården ge behandling med narkotikaklassade läkemedel. Socialstyrelsen har kartlagt denna verksamhet vid samtliga kliniker i landet och presenterar i dag flera nya rapporter om kötider, dödsfall och läckage till den illegala marknaden.

Vid långvarigt beroende av heroin, morfin eller opium finns möjligheten att via sjukvården få legalt förskrivna läkemedel som exempelvis metadon och buprenorfin.

Behandlingen förebygger återfall, förbättrar den sociala funktionen, minskar kriminalitet, prostitution och även dödlighet. Därför rekommenderas LARO, läkemedelsassisterad behandling eller rehabilitering vid opiatberoende, i de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende.

– Kartläggningen visar att behandlingen behöver bli mer likvärdig i landet. Det finns stora skillnader i inskrivningen, hur utredningen går till och även vad vården innehåller. Den här gruppen är i behov av mer stödinsatser och även annan sjukvård, säger Socialstyrelsens utredare Annika Remaeus.

För att minska skillnaderna kommer Socialstyrelsen att utveckla ett kun-skapsstöd för verksamheterna, samt lyfta frågan i det myndighetsgemen-samma kunskapsstyrningsrådet.

En månads kö i genomsnitt

Kartläggningen visade att alla landsting kunde erbjuda LARO-behandling, men i Västernorrland tas inte nya patienter emot. I september 2013 fanns totalt drygt 3700 patienter inskrivna i 110 LARO-verksamheter i landet. Omkring 500 personer väntade på behandling.

– Väntetiden var i genomsnitt 28 dagar från remiss till tid för bedömning men det förekom stora variationer, säger Socialstyrelsens utredare Gunnel Hedman Wallin.

Illegal införsel dominerar

För att besvara frågan om det finns ett läckage av läkemedel från LARO-verksamheterna till den illegala marknaden har Socialstyrelsen med hjälp av Statens kriminaltekniska laboratorium anlyserat information från läke-medelsförpackningar från ett års samlade polisbeslag.

Hälften av de beslagtagna buprenorfintabletterna kunde spåras, och det vi-sade sig att över 80 procent ursprungligen hade sålts till Frankrike.

– Kartläggningen visar att det är den illegala införseln som dominerar. Om-kring 10 procent av läkemedlen hade sålts till Sverige, vilket tyder på att läckaget från vårdens behandlingsprogram är mycket begränsat, säger Socialstyrelsens utredare Daniel Svensson.

Samma kraftiga uppgång av införsel från Frankrike syns i Finland och FN pekar på att buprenorfin ökar på den illegala marknaden i en rad länder. Den svenska polisens beslag av detta läkemedel har ökat kraftigt de senaste tio åren. Samtidigt har dödsfallen i samband med metadon och buprenorfin blivit många fler.

Ökat antal dödsfall

Socialstyrelsen har låtit Stockholms universitet göra en studie om sambandet mellan de ökade dödsfallen och kopplingen till behandlingen. Av de dödsfall där buprenorfin eller metadon haft betydelse befann sig tre av fyra personer inte i LARO-behandling vid tidpunkten.

– Studien tyder på att läkemedel i viss utsträckning har ersatt heroin i denna grupp. Men förändringarna förefaller inte ha påverkat dödligheten totalt sett i gruppen, säger Daniel Svensson.

Dessa personer, som har ett långvarig och allvarligt missbruk, löper en be-tydligt högre risk att dö, men den statistiska risken på gruppnivå har i prin-cip varit konstant den senaste tioårsperioden. Socialstyrelsen vill utveckla kunskapen om den narkotikarelaterade dödligheten ytterligare och föreslår att möjligheterna att bättre kunna följa patientgruppen med hjälp av läkemedelsregistret ses över.

Redovisningen av regeringsuppdraget omfattar även en kartläggning av förskrivningen av de läkemedel som används inom LARO-behandlingen. Socialstyrelsen stödjer i denna fråga det landstingsdrivna utvecklingsarbetet med den nationella ordinationsdatabasen som syftar till att skapa en samlad informationskälla för patienters läkemedelsbehandling.

 

Fakta

  • Den absoluta majoriteten som är inskriven i LARO-behandling är över 30 år, bara 15 procent är yngre.
  • Behandlingen är långvarig, ofta livslång. Men patienter skrivs ibland ut. Läkemedlen kan om de kombineras fel innebära en medicinsk risk, därför finns ett regelverk för behandlingen.
  • 80 procent av LARO-verksamheterna hade det senaste året uteslutit någon patient på grund av återkommande återfall eller sidomissbruk, men även på grund av drogförsäljning, allvarliga hot och våld mot personalen. Patienten kan dock efter en spärrtid på tre månader delta i behandlingen igen.