/
/
/

Inte jämlika insatser för funktionsnedsatta

den 27 mars 2015 kl. 10:00 Nyhet

65 000 personer får insatser enligt lagen om stöd och stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. En kartläggning från Socialstyrelsen visar att insatserna inte är likvärdiga. Möjligheten att hälsa på vänner och utöva fritidsaktiviteter varierar betydligt, och på vissa håll i landet medför insatserna extra kostnader för den enskilde.

LSS infördes för drygt 20 år sedan för att undanröja svårigheter i vardagen för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar.

En av insatserna som kommunen kan bevilja är ledsagarservice, som ges för att motverka isolering. Det kan exempelvis handla om hjälp att komma ut bland andra människor för att delta i kultur- och fritidsaktiviteter.

Kartläggningen visar att omkring hälften av landets kommuner har begränsningar som rör inom vilket geografiskt område ledsagarservice beviljas. Vissa ger endast insatsen i den egna kommunen eller närliggande kommuner.

– När det finns riktlinjer som innehåller begränsningar kan de bli styrande. Det innebär en risk för att man inte bedömer den enskildes behov, säger Socialstyrelsens utredare Ulla-Britt Blomquist.

Dessutom får personer med funktionsnedsättning i vissa kommuner stå för extrakostnader i samband med ledsagarservicen, medan andra kommuner beviljar sådan ersättning.

– Insatserna är inte likvärdiga i landet. Vi ser ett behov av en tydligare utformning av LSS-insatserna, liksom ett kompetenslyft för personalen som ger denna service och omsorg, säger Karin Flyckt, Socialstyrelsens samordnare av funktionshindersfrågor.

Behov av nya boendeformer

Socialstyrelsens kartläggning visar även att det finns ett behov av nya boendeformer för de personer som omfattas av LSS. Särskilt tydligt blir det för den växande gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis autismspektrumstörningar. Deras behov är ibland mindre än vad som motsvaras av en plats i en traditionell gruppbostad eller ett serviceboende, men större än vad som är möjligt att få hjälp med om de bor i en egen lägenhet.

– Det är angeläget att lagstiftningen i större utsträckning uppfyller målgruppens behov. Socialstyrelsen anser därför att möjligheten att införa nya former av boendestöd i LSS bör utredas,säger Karin Flyckt.

Socialstyrelsen har också analyserat hur kommunerna tillämpar insatserna korttidsvistelse och avlösarservice, som har stor betydelse för att anhöriga ska få avlösning i omvårdnadsarbetet.

– Kartläggningen visar att insatserna bättre kan anpassas till anhörigas behov och utformas mer flexibelt så att anhöriga får ett ökat stöd, säger Ulla-Britt Blomquist.

Fakta

LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer:

  • med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  • med betydande och begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
  • med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Kontakt

Karin Flyckt
075-247 35 75