/
/
/

Digitala trygghetslarm ökar – men inte tillräckligt fort

den 29 maj 2015 kl. 09:00 Nyhet

Allt fler kommuner byter ut sina analoga trygghetslarm mot digitala, andelen digitala larm har ökat från 14 till 27 procent det senaste året. Men utvecklingen går fortfarande för långsamt. Det visar en ny uppföljning med uppgifter ner på kommunnivå.

I takt med att de gamla kopparledningarna för telefoner byts ut mot digitala nät måste även trygghetslarmen som används av äldre och personer med funktionsnedsättning digitaliseras för att fungera på ett säkert sätt. Annars finns risk att den som larmar inte får hjälp, eftersom larmet inte alltid når fram till larmcentralen.

– Digitaliseringen av larmen går framåt, men inte tillräckligt fort. Allt fler av de mest sjuka äldre fortsätter att bo kvar hemma och många är helt beroende av fungerande trygghetslarm för sin trygghet och säkerhet, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen.

Kommunerna har de senaste åren kunnat få pengar för att gå över från analoga trygghetslarm till digitala, inom ramen för regeringens satsning på utveckling av e-hälsa i kommunerna. Det har bidragit till att allt fler kommuner bytt ut sin gamla teknik mot ny. I år är cirka 54 000 av landets omkring 203 000 trygghetslarm digitala.

– Samtidigt har fortfarande nästan en tredjedel kommunerna inte ens påbörjat övergången till digitala trygghetslarm. I den här takten kommer inte regeringens mål om att alla larm ska vara digitala vid 2016 års utgång att nås, säger Dick Lindberg.

En del kommuner stöter på hinder, bland annat i form av att de saknar digitala kommunikationsnät med god täckning. Därför anser Socialstyrelsen att regeringen borde agera för att utbyggnaden av bredband och mobila nät skyndas på. Kommunerna själva behöver stärka sin kompetens om den digitala tekniken, men även om hur de upphandlar bra lösningar.

Få kan dela journaluppgifter med andra

Uppföljningen av kommunernas e-hälsoarbete visar också att allt fler ansluter sig till systemet Nationell Patientöversikt, NPÖ. I cirka 69 procent av kommunerna är samtliga kommunala vårdenheter anslutna så att de kan ta del av andra vårdgivares journaluppgifter. Men bara 5 procent av kommunerna kan dela sina uppgifter med andra.

– Det är problematiskt, särskilt eftersom en stor del av vården av äldre i dag bedrivs av kommunerna. Det blir allt viktigare att andra vårdgivare kan ta del av vad som görs där. Annars riskerar informationsbristen att leda till sämre vård för patienterna, säger Dick Lindberg.

Rapporten visar också att det är få kommuner som infört e-tjänster riktade till patienter, brukare, anhöriga och allmänhet. Även införandet av mobila lösningar för personalen är i sin linda. Det handlar exempelvis om att hemtjänstpersonal ska kunna dokumentera och ta del av information via mobilen utan att behöva åka tillbaka till kontoret.