Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/
/

Svagheter med valfrihetssystem för de mest utsatta

den 1 juli 2015 kl. 13:00 Nyhet

Möjligheten att välja utförare i omsorgen kan ha positiva effekter för dem som kan göra välinformerade val. Men när det gäller de mest sjuka och utsatta som har svårt att välja själva, finns det brister. Det visar Socialstyrelsens uppföljning av den statliga satsningen på valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet, LOV.

Åren 2011-2014 har stimulansbidrag om nästan 60 miljoner kronor använts av kommuner för att förbereda eller utveckla valfrihetssystem i omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. Fler än hälften av landets kommuner, 155 av 290, har nu infört möjligheten att välja kommunala eller enskilda utförare. Vanligast är det inom hemtjänsten.

– Vi har följt upp kommunernas arbete utifrån ett särskilt fokus på de mest sjuka äldre, och vi ser att det finns brister. För den som inte kan göra välinformerade val bidrar inte valfriheten i sig till en mer jämlik vård och omsorg, säger Anneli Kastrup, utredare på Socialstyrelsen.

Var tionde med möjlighet att välja avstår. Bland dessa finns personer som har svårt att fatta egna beslut, exempelvis på grund av demens. Om det inte finns anhöriga eller en god man som kan bistå i valet, tilldelas de en utförare utifrån den ordning kommunen bestämt. I mer än hälften av kommunerna sker det efter en turordningsprincip.

– Det handlar om en liten men väldigt utsatt grupp som riskerar att få sina utförare utifrån ett system som inte tar hänsyn till specifika behov, utan till vilken utförare som står på tur. Kommunerna behöver se till att de individuella behoven uppmärksammas även när någon inte kan utnyttja sitt fria val, säger Anneli Kastrup.

Brister i informationen

Uppföljningen visar också att bara en dryg femtedel av kommunerna i uppföljningen tillhandahåller information om valfrihetssystemet och de olika utförarna på lättläst svenska.

– Lättförståelig och lättillgänglig information är ett lagkrav. Bristerna är särskilt allvarliga eftersom de drabbar personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller annat modersmål än svenska, säger Anneli Kastrup.

Skillnader i nöjdhet

Socialstyrelsen har även gjort jämförelser som tyder på att friskare äldre, med mindre är 25 timmars hemtjänst i veckan, är något mer nöjda med omsorgen i kommuner med valfrihet. Däremot verkar möjligheten att välja inte spela någon roll för hur nöjda de mest sjuka äldre är.

Fler resultat ur rapporten:

  • Bland dem som har möjlighet att välja väljer 56 procent kommunens egenregi och 34 procent enskilda utförare.
  • Omval är mycket sällsynta och tyder på att de flesta hanterar missnöje på annat sätt än genom att byta utförare.
  • Att en kommun infört valfrihetssystem innebär inte att alla har samma möjlighet att välja fritt, eftersom tillgången på utförare varierar. Ofta är valfriheten begränsad till dagtid, vissa insatser och till mer tätbebyggda områden.

Kontakt

Anneli Kastrup
075-247 49 52