Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/
/

Ökad kunskap om antalet könsstympade

den 15 januari 2015 kl. 13:00 Nyhet

Socialstyrelsen har utifrån FN:s uppskattningar av förekomsten av könsstympning i olika länder i världen gjort beräkningar som visar att tiotusentals flickor och kvinnor nu bosatta i landet kan ha utsatts för någon form av könsstympning.

Kvinnlig könsstympning innebär att delar av könsorganen skadas eller tas bort, ibland sys blygdläpparna ihop. Den första januari infördes en ny diagnoskod för dessa ingrepp, sedan Världshälsoorganisationen tagit fram en så kallad ICD-kod som Socialstyrelsen har översatt till svenska.

– Detta innebär att vi i framtiden tydligare kommer att kunna uppskatta behovet av vård eftersom vi får bättre möjligheter att följa hur många kvinnor som söker vård relaterad till könsstympning via patientregistret, säger Socialstyrelsens utredare Malin Ahrne.

Könsstympning kan orsaka fysiska, psykiska, sociala och sexuella besvär. Beroende på omfattningen av ingreppet kan problem av olika svårighetsgrad uppstå, bland annat ärrbildning, cystor och urinvägsbesvär. Det förekommer även problem vid graviditet och förlossning.

Ökad kunskap och förebyggande arbete

Väldshälsoorganisationen har uppskattat att drygt 140 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade. Vanligast är ingreppen i Afrika, men de förekommer också i delar av Mellanöstern.

Det finns uppskattningar om förekomsten av könsstympning från FN:s barnfond, Unicef, som gäller 27 afrikanska länder. Dessa har Socialstyrelsen utgått från för att göra statistiska beräkningar av hur många kvinnor som nu bor i Sverige som kan vara könsstympade. Beräkningarna visar att omkring 38000 kvinnor kan ha genomgått någon form av könsstympning innan de kom hit, varav 7000 är flickor under 18 år.

– Det behövs kunskap och beredskap för att kunna ta emot flickor och kvinnor som är könsstympade och ge dem en god vård. Dessutom bidrar vår uppskattning av förekomsten och det kunskapsstöd vi håller på att ta fram till det förebyggande arbetet, säger Malin Ahrne och tillägger att även en webbutbildning till hälso- och sjukvården kommer inom kort.

Inga kända fall i Sverige

I Sverige är kvinnlig könsstympning förbjuden sedan 1982. Socialstyrelsens uppskattning gäller flickor och kvinnor som har blivit könsstympade innan de kom till Sverige. Det finns inga kända fall av könsstympning utförd i Sverige, utan de två fall av könsstympning som lett till fällande domar har skett i andra länder.

I Socialstyrelsens regeringsuppdrag ingick också att göra en uppskattning av riskgruppen. Den statistiska beräkningen utgår i huvudsak från hur många flickor det finns som är under 18 år, födda i Sverige med en mamma som är född i ett land där könsstympning är vanligt förekommande. Det antalet är 19 000, vilket inte ska förstås som att alla löper en reell risk att bli könsstympade.

Fakta
”Kvinnlig könsstympning omfattar alla kirurgiska ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller icke medicinska skäl”, enligt Världshälsoorganisationen, WHO.

Könsstympning förekommer i olika omfattning. WHO gör en indelning i fyra typer där olika mycket av könsorganen tas bort. Så kallad infibulation där vaginalöppningen tillsluts och de inre och/eller yttre blygdläpparna fästs ihop med eller utan borttagande av klitoris kan medföra allvarligare medicinska konsekvenser, samtidigt är denna typ den ovanligaste och utgör omkring tio procent av fallen av könsstympning globalt.

I Sverige finns en lag med förbud mot könsstympning av kvinnor som förbjuder alla dessa typer.