/
/
/

Barn till föräldrar med missbruk behöver få stöd tidigare

den 5 februari 2015 kl. 07:00 Nyhet

Minst 60 000 barn i landet har en förälder med allvarliga missbruksproblem. Nya svenska studier pekar på mycket stora konsekvenser för deras hälsa, skolgång och arbetsliv.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har följt utvecklingen i livet för totalt över en halv miljon barn upp i dryga 30-årsåldern. Omkring åtta procent av dem hade en förälder som vårdats på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom. Registerstudien omfattar alla som föddes mellan 1973 och 1978.

I jämförelse med andra jämnåriga var risken för en våldsam död till följd av självmord, olyckor, våld eller eget missbruk nära tre gånger så stor för dem som hade föräldrar med missbruk och fördubblad för barn till psykiskt sjuka. Särskilt missbruk i familjen visade sig ge allvarligt försämrade förutsättningar i livet. Det gav även en ökad risk för kriminalitet, beroende av försörjningsstöd och eget missbruk.

–  Denna kunskap manar till stora ansträngningar från ett flertal samhällsaktörer, inte minst socialtjänstens olika verksamheter men även landstingens missbruks- och beroendevård samt psykiatri. Det finns starka skäl att rikta mer resurser till förebyggande insatser, säger Merike Hansson projektledare för Socialstyrelsens utvecklingsarbete om barn som anhöriga.

Förebyggande insatser till barnen

I missbruks- och beroendeverksamheterna fokuserar man ofta på den vuxna individen. Ökade förebyggande insatser till barnen kan bidra till en mer gynnsam utveckling i livet. Det kan till exempel röra sig om hjälp med läxläsning och stödsamtal för att barnet ska kunna förstå och bearbeta olika situationer, men relationerna kan också stärkas med familjebehandling eller föräldrastöd.

Forskning visar att det sociala nätverket är viktigt, liksom att nå sina mål, ha bra relationer och klara sig i skolan.

Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom överlappar den grupp som i forskningen kallas unga omsorgsgivare, barn som regelbundet utför uppgifter som normalt vilar på vuxna. Anledningar till att barn utövar omsorg kan bland annat vara en förälders missbruksproblem, psykiska eller fysiska sjukdom.

Stannar hemma från skolan minst en gång i veckan

För att få en bild av i vilken omfattning svenska barn tar ansvar för sina anhöriga har Göteborgs universitet genomfört en kartläggning bland niondeklassare i slumpvis utvalda skolor. Den nya studien med drygt 2400 svarande visar att omkring sju procent av 15-åringarna ägnade sig åt omfattande omsorgsarbete i familjen. Resultatet avslöjar också att tre procent av barnen stannar hemma från skolan för att ta hand om någon i familjen minst en gång i veckan.

Barn som tar ett stort ansvar hemma håller ofta ett öga på föräldrarna för att se till att de mår bra. För en mindre grupp unga har omsorgsansvaret gått så långt att de tvättar och klär på en förälder dagligen.

De ber inte lika ofta om stöd hemma när de har problem, eller om hjälp med läxor och skolarbete. Deras möjligheter att utveckla egna sociala nätverk och delta i fritidsaktiviteter är färre och det kan vara svårt för dem att lämna hemmet för att till exempel söka arbete och utbildning på annan ort.

–  För att barn med missbruk i familjen inte ska fara illa när de tar ett orimligt stort ansvar för sina anhöriga behöver de stöd. Dessvärre är det i dag inte en självklarhet att de får det. Deras behov behöver därför uppmärksammas – och det mycket tidigare, säger AnneMarie Danon, chef för Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstöd.

Artikeln finns även att läsa på DN-debatt och är undertecknad av Socialstyrelsen, forskare och anhörigorganisationer.

Kontakt

Merike Hansson
075-247 31 71

AnneMarie Danon
nås via presstjänsten
075-247 30 05

Mer hos oss

Stöd till barn som är anhöriga

Mer hos andra

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom– hur ser livet ut i ung vuxen ålder?

Unga omsorgsgivare i Sverige

Kontakt övriga undertecknare

Lennart Magnusson verksamhetschef
Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Linnéuniversitetet
070-630 23 21

Anders Hjern, professor CHESS, Stockholms Universitet och Karolinska Institutet
070-491 12 33

Monica Nordenfors, fil dr Göteborgs Universitet
073-066 13 64

Elin Hågeby, verksamhetschef Maskrosbarn
073-695 15 05

Olivia Trygg, generalsekreterare Trygga Barnen
070-550 44 57