/
/
/

Vården för kroniskt sjuka behöver förbättras

den 15 december 2015 kl. 09:00 Pressmeddelande

Kroniska sjukdomar står för en stor del av Sveriges samlade sjukdomsbörda, trots att de ofta kan förebyggas. Enligt Socialstyrelsen finns flera förbättringsområden. Exempelvis bör hjärt- och strokepatienter oftare erbjudas hjälp till rökstopp. Kvinnor med benskörhet behöver i högre utsträckning behandlas med läkemedel när de drabbas av frakturer.

Kroniska sjukdomar utgör enligt WHO den tyngsta sjukdomsbördan i världen. I Sverige har utvecklingen följt samma mönster. Kombinationer av kroniska sjukdomar är idag så vanliga att de kan betraktas som folksjukdomar.

Socialstyrelsen har i öppna jämförelser undersökt hur vården ser ut för ett urval sjukdomar som stroke, diabetes, demens, vissa hjärtsjukdomar, astma, KOL och depression. Resultatet visar bland annat att de regionala skillnaderna är stora och att preventiva insatser och läkemedelsbehandling inte når upp till Socialstyrelsens målnivåer.

– En av de största riskfaktorerna för att patienter ska återinsjukna i hjärt-kärlsjukdom och stroke är rökning. Men bara hälften av patienterna lyckas sluta röka. Socialstyrelsens målnivå är minst 75 procent, och därför är det viktigt att hälso- och sjukvården oftare erbjuder stöd till rökstopp, säger utredaren Inger Lundkvist.

Sluten vård kan undvikas

Kroniskt sjuka behöver kontinuitet och långsiktighet i sin behandling. En stor del av patienterna vårdas inom primärvården och det är därför viktigt att denna patientgrupp uppmärksammas. Enligt Socialstyrelsen skulle slutenvård i många fall kunna undvikas om primärvården satte in mer förebyggande och rehabiliterande insatser.

Sammantaget visar de öppna jämförelserna på nationell nivå:

  • Att endast 17 procent av de kvinnor som drabbas av en fraktur som tyder på benskörhet får läkemedelsbehandling. Andelen skulle behöva öka betydligt, då utebliven läkemedelsbehandling ökar risken för fler frakturer särskilt hos kvinnor över 50 år.
  • Följsamheten till läkemedelsbehandling vid depression är låg. Efter det första receptuttaget tar bara varannan patient ut ytterligare ett recept när det gått 60-150 dagar. Otillräckligt behandlad depression kan leda till självmord. I Sverige har andelen självmord inte sjunkit på 15 år.
  • Ett positivt resultat är att betydligt färre personer med astma och dia-betes vårdas inom sluten vård i Sverige, jämfört med genomsnittet i OECD. När det gäller hjärtsvikt är den svenska siffran tvärtom något högre.
  • Diabetesvården visar relativt goda resultat. För att ytterligare minska diabetikers dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar skulle dock fler behöva få hjälp till rökstopp och fysisk aktivitet. 15 procent av diabetikerna uppger att de röker och ungefär 28 procent är fysiskt inaktiva.
  • Betydligt fler riskpatienter för stroke bör behandlas med läkemedel vid förmaksflimmer, det vill säga hjärtrytmrubbningar. Idag behandlas i genomsnitt 68 procent, trots att målnivån är minst 80 procent. Siffrorna skiftar dock från 47 till 76 procent i de olika landstingen.
  • 76 procent av personerna med långvarig sjukdom anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, jämfört med 82 procent bland dem som inte har någon långvarig sjukdom.

Resultat för varje landsting finns i rapporten Öppna jämförelser kroniska sjukdomar 2015.

Kontakt

Inger Lundkvist
075-247 31 11

Presstjänsten
075-247 30 05