/
/
/

Tusentals kroniskt hjärtsjuka går miste om bästa behandlingen

den 11 december 2015 kl. 08:15 Pressmeddelande

Den akuta hjärtsjukvården är i världsklass. Men för patienter med kronisk hjärtsvikt finns mycket kvar att göra – runt 8 000 fler borde få läkemedel för att minska risken för onödig sjukhusvård, hjärtinfarkt för tidig död. Det visar Socialstyrelsen utvärdering av hjärtsjukvården, med jämförelser mellan landstingen.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom där hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Var tionde över 80 år, och totalt minst 250 000 personer, är drabbade.

– Trots att sjukdomen är så vanlig och allvarlig får den inte tillräcklig uppmärksamhet i vården. De behandlingar vi rekommenderar i de nationella riktlinjerna och målen för hjärtsjukvården kommer alltför få till del, säger Socialstyrelsens utredare Maria State.

Bara tre landsting, Västerbotten, Gotland och Örebro, når ännu Socialstyrelsens målnivå om att ge minst 65 procent av hjärtsviktspatienterna så kallad basbehandling med två olika läkemedel.

Sviktpacemaker, som kan förbättra hjärtats pumpförmåga, opereras in på nästan tre gånger så många patienter i Västerbotten som i Värmland. Det finns också betydande skillnader mellan könen. Ungefär fyra gånger så många män som kvinnor får en sviktpacemaker.

– Underbehandlingen är stor. Uppemot var tionde som vårdats på sjukhus för hjärtsvikt läggs in på nytt redan inom en månad. Här ligger Sverige betydligt sämre än genomsnittet bland OECD-länderna, säger Björn Nilsson, enhetschef.

Allt bättre akutvård vid hjärtinfarkt

Utvärderingen visar också på framsteg inom flera områden, framförallt i den akuta hjärtsjukvården. Dubbelt så många överlever hjärtinfarkt i dag som för 20 år sedan, och Sverige har lägre dödlighet i sjukdomen än OECD-snittet. Det kan bland annat förklaras med att allt fler genomgår så kallad ballongvidgning och att ambulans- och akutsjukvården samarbetar allt bättre. När det gäller eftervården vid hjärtinfarkt syns däremot stora förbättringsbehov.

– Den som lämnar sjukhuset efter en hjärtinfarkt har förhöjd risk att insjukna igen. Vården kan göra betydligt mer för att stödja patienten att minimera riskfaktorer som rökning och förhöjda blodfetter, säger Maria State.

Exempelvis fortsätter nästan hälften av samtliga patienter att röka ett år efter sin hjärtinfarkt. Bara Gotland och Västmanland klarar målet att få minst 60 procent av patienterna att delta fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering 6-10 veckor efter sin hjärtinfarkt. Runt 1 300 fler om året skulle behöva delta för att målet ska nås.

Fakta

I oktober presenterade Socialstyrelen nya nationella riktlinjer och målnivåer för hjärtsjukvården. Nu har Socialstyrelsen utvärderat om vården bedrivs i enlighet med dem. Utvärderingen syftar till att stödja landstingens utveckling, genom att tydligt visa vad de behöver satsa på.