/
/
/

Ökade kostnader för läkemedel förutspås

den 29 april 2015 kl. 09:00 Nyhet

Statens kostnader för läkemedel fortsätter att öka de närmaste åren, förutspår Socialstyrelsen. Orsaken är bland annat befolkningsökningen, introduktion av dyra läkemedel samt minskade besparingar genom att färre läkemedelspatent går ut.

Socialstyrelsen har i en ny analysrapport gjort en prognos över förväntade läkemedelskostnader fram till år 2019. Den största utgiftsposten är receptförskrivna läkemedel som finansieras genom läkemedelsförmånen.
Under 2014 ökade kostnaderna för dessa läkemedel något efter flera års nedåtgående trend. Kostnaderna för läkemedel inom förmånen var då 19,4 miljarder kronor. Enligt Socialstyrelsens prognos beräknas siffran stiga med några procent om året och hamna på mellan 21,9 och 22,4 miljarder år 2019.

– Det vi ser är en normalisering av kostnadsutvecklingen. Tidigare har patentutgångar bidragit till att hålla kostnaderna nere, men den effekten har nu minskat betydligt, säger utredaren Maarten Sengers.

Växande befolkning

Flera faktorer påverkar prognosen. Kostnadsutvecklingen drivs i första hand av att befolkningen växer, att andelen äldre blir större samt att allt fler sjukdomar kan behandlas med läkemedel. Inom ett antal sjukdomsområden ökar läkemedelskostnaderna snabbare än genomsnittet, till exempel ledgångsreumatism, adhd och förebyggande av stroke. Störst är ökningen för hepatit-C-läkemedel, som i regel inte förskrivs som förmånsläkemedel men som ändå delvis betalas av staten.

– I läkemedelsgrupper där kostnadsökningen är stor är anledningen oftast introduktion av nya läkemedel som innebär nya behandlingsmöjligheter. Ett annat skäl kan vara att det har konstaterats underbehandling inom vissa områden, säger Maarten Sengers.

Kostnadsfria läkemedel för barn

En del av den förväntade ökningen de närmaste åren beror på införandet av kostnadsfria läkemedel för barn. Däremot bidrar TLV:s, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, omprövningar av olika läkemedels kostnadseffektivitet till att ökningen dämpas under prognosperioden.

 

Fakta

  • Mest kostnadsdrivande inom förmånssystemet är läkemedel mot ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar. Därefter följer diabetesläkemedel och läkemedel mot astma- och KOL.
  • När det gäller enskilda läkemedel ökar förmånkostnaderna just nu snabbast för vissa läkemedel mot ms och cancer samt vid förbyggande av stroke.
  • För samtliga läkemedelsgrupper och -substanser gäller att skillnaden mellan landstingen kan vara stora.
  • Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som beslutar om vilka läkemedel och andra varor som ska subventioneras av samhället och ingå i läkemedelsförmånen. TLV bedömer bland annat om priset är rimligt och kostnadseffektivt.