/
/
/

Vården av extremt tidigt födda bör förbättras

den 22 september 2014 kl. 09:45 Nyhet

Varje år föds över 300 barn extremt för tidigt, före 28 fullgångna graviditetsveckor. De får ofta andningsproblem, lungsjukdom och hjärnblödningar. – Vården direkt efter födseln är avgörande för överlevnad och risk för komplikationer. Idag finns det skillnader, säger Socialstyrelsens vetenskapliga råd professor Lena Hellström Westas.

Att vårda extremt för tidigt födda barn kräver särskilda resurser och kompetenser. En svensk studie har visat att ettårsöverlevnaden för barn födda före 27 graviditetsveckor var 74 procent på regionkliniker jämfört med 56 procent på andra sjukhus. Syftet med Socialstyrelsens nya vägledning "Vård av extremt för tidigt födda barn", är att skapa en god vård för alla. Vägledningen har tagits fram i samarbete med experter inom neonatalvård och ska fungera som stöd för vårdgivarna.

Specialiserad neonatalvård

Socialstyrelsen skriver att alla levande födda barn oavsett ålder, ska ges en chans till överlevnad så länge det är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet. Då ett barn föds extremt för tidigt bör ett neonatalteam alltid finnas på plats. Helst bör vård erbjudas på sjukhus med stor erfarenhet av specialiserad neonatalvård.

– Extremt för tidigt födda barns hjärnor är omogna och har en ökad risk för skador och hjärnblödningar. Även enkla vårdåtgärder som blöjbyte och justering av respiratortuben kan påverka hjärnans blodcirkulation och syresättning, säger Lena Hellström Westas.

Höga krav på nutrition

Enligt Socialstyrelsen bör verksamheterna utarbeta rutiner som minskar riskerna för hjärnskador. Smärta och stress bör minimeras då det riskerar att påverka barnets utveckling negativt. Höga krav ställs också på kontrollen av barnens nutrition då de riskerar att drabbas av undernäring, vilket bland annat kan hämma tillväxt och utveckling.

– Viktigt och i vissa fall livsavgörande för de extremt för tidigt födda barnen är också tillgången till snabba akuttransporter där personalen har rätt kompetens och utrustning, säger Lena Hellström Westas.

Socialstyrelsens vägledning tar även upp vård och behandling av lungproblem som drabbar många av barnen. Andningsunderstöd behövs från de första levnadsminuterna och under en stor del av vårdtiden. Många utvecklar också någon grad av kronisk lungsjukdom och har cirkulationsproblem. En förhöjd risk finns för neurologisk och kognitiv funktionsnedsättning, beteendeavvikelser samt syn- och hörselskador.

Ett annat problem är vårdrelaterade infektioner. Idag tar den medicinska utrustningen stor plats och man fokuserar på föräldramedverkan, vilket ställer större krav på vårdytan. Det är viktigt att barnen vårdas i ändamålsenliga lokaler, vilket inte alltid är fallet idag.

För att förbättra vården och öka kunskapen om följderna av en extremt för tidig födelse anser Socialstyrelsen att barnen bör följas både på kort och lång sikt. Neurologisk och kognitiv uppföljning bör ske till skolåldern enligt det nationella uppföljningsprogrammet.

Kontakt

Lena Hellström Westas
professor och vetenskapligt råd
(nås via presstjänsten)
075-247 30 05

Eleonora Björkman
utredare
075-247 40 90