/
/
/

Frågor om våld bör ställas i vården

den 15 oktober 2014 kl. 09:00 Pressmeddelande

Mödrahälsovården bör ställa rutinfrågor om våld, och alla kvinnor som söker psykiatrisk vård bör tillfrågas om sina erfarenheter av våld. Socialstyrelsen rekommenderar även att frågan om våld tas upp i samtliga ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin.

– Våldsutsatta kvinnor söker ofta hälso- och sjukvård för diffusa fysiska och psykiska symtom. De sätter inte alltid problemen i samband med våldet och berättar därför sällan om det, men många uppger att det hade underlättat om personalen ställt frågan om deras erfarenhet av våld, säger Olga Gislén, utredare på Socialstyrelsen.

Mödravården lämplig

En forskningssammanställning från Cochrane visar att upptäckten av våld ökar markant när man frågar om våld, framförallt inom mödrahälsovården.

– Graviditeten är en omvälvande och viktig fas i livet, där den blivande mamman har möjlighet till regelbunden kontakt och samtal med hälso- och sjukvårdspersonal i en trygg miljö. Sedan räcker det inte med att fråga, man måste också kunna ta hand om svaret, säger Olga Gislén.

För att nå positiva hälsoeffekter och minska kvinnans våldsutsatthet är det avgörande att det finns strategier för att följa upp och remittera henne vidare. WHO pekar på forskning som visar att interventioner i form av till exempel rådgivning minskar våldsutsattheten hos kvinnor i mödrahälsovården.

– En förutsättning är att personalen har kunskap om hur man kan ställa frågan. Vi anser därför att fortbildning om våld i nära relationer bör genomföras inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, säger Olga Gislén.

Överrepresenterade i psykiatrin

WHO pekar även på sambandet mellan våld och psykisk ohälsa hos kvinnor och framhåller att rutinfrågor om våld kan vara en del av god klinisk praxis, eftersom det också kan påverka behandlingen av den våldsutsatta.

– Våldsutsatta kvinnor är överrepresenterade inom psykiatrisk vård. De lider ofta av depression, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter. Kvinnor som söker psykiatrisk vård bör därför tillfrågas om sina erfarenheter av våld, säger Olga Gislén.

Riskfaktor för barnmisshandel

Socialstyrelsen rekommenderar också att frågan om våld tas upp i alla ärenden inom BUP, barn- och ungdomspsykiatrin.

– Barn som lever med våld i sin närmiljö riskerar att fara mycket illa. Den i särklass allvarligaste riskfaktorn för barnmisshandel är att det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet, enligt en svensk studie innebär det en tio gånger ökad risk för våld mot barnet, säger Olga Gislén.

Den första oktober trädde även Socialstyrelsens föreskrift om våld i nära relationer i kraft. Den innebär skärpta krav på kommuner och landsting, bland annat på så vis att vårdgivare måste ha rutiner för hur anmälningsskyldigheten ska säkerställas, vid misstanke eller kännedom om att barn far illa.

Fakta

Både män och kvinnor i såväl heterosexuella som samkönade relationer utsätts för våld i nära relationer, men vanligast är att kvinnor utsätts för våld av en nuvarande eller tidigare manlig partner. De vetenskapliga studier som finns rör främst våldsutsatta kvinnor och Socialstyrelsens rekommendationer omfattar därför ett begränsat antal verksamheter som har många kontakter med våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld.

Socialtjänstens ansvar att hjälpa brottsoffer omfattar enligt lag våldsutsatta kvinnor och män samt barn som utsatts för eller har bevittnat våld. Myndigheter med verksamhet som berör barn och ungdom, hälso- och sjukvården, rättspsykiatrin, socialtjänsten och kriminalvården har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Samma skyldighet gäller för verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Hälso- och sjukvården ska uppfylla lagens krav på god vård på lika villkor till hela befolkningen. En förutsättning för att ge stöd är att våldet upptäcks.