Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/
/

Anhöriga omsorgsgivare drar tungt lass

den 1 oktober 2014 kl. 09:00 Nyhet

Att vårda och ge omsorg åt en närstående kan få negativa konsekvenser för hälsan, ekonomin och möjligheten att arbeta. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Mest utsatta är personer som ger mycket omsorg, är i åldrarna 30-44 år och de som ger omsorg till ett barn eller en partner.

Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Av dessa är det 30 procent som gör det varje dag. Anhörigomsorgen har en samhällsbärande funktion och är inte bara ett komplement till hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det kan exempelvis handla om att hjälpa en förälder, ge omsorg åt ett funktionshindrat barn eller ta hand om en demenssjuk partner.

Omsorgsgivare mår sämre

På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen undersökt hur de anhöriga omsorgsgivarnas livskvalitet och hälsa påverkas. De flesta tycker att det känns bra att ge omsorg. Men för en del får åtagandet negativa konsekvenser, 30 procent av omsorgsgivarna uppger sig ha ett nedsatt hälsotillstånd. Det kan jämföras med 20 procent i befolkningen. Ju mer omsorg man ger, desto större är risken för ohälsa. Mest negativa konsekvenser får omsorgsgivandet för personer mellan 30 och 44 år, som oftast hjälper föräldrar eller barn.

– Hälsoproblemen kan exempelvis ta sig uttryck i depressiva symtom, sömnstörningar, värk, magproblem och psykisk och fysisk utmattning. Många känner sig stressade och otillräckliga. De får sätta sig själva och andra familjemedlemmar i andra hand. Nästan hälften har problem med att hinna träffa vänner, säger projektledaren Susanna Dellans.

Drabbas ekonomiskt

För en del påverkas även ekonomin och sysselsättningen. Av samtliga tillfrågade uppger 18 procent att de haft ekonomiska problem till följd av omsorgsgivandet. Bland dem som ger omsorg åt ett barn är siffran betydligt högre, 39 procent. Det kan till exempel handla om att behöva arbeta deltid eller vara tjänstledig. En del bidrar även ekonomiskt när omsorgstagaren inte klarar sin egen försörjning.

För 15 procent av de anhöriga omsorgsgivarna har möjligheten att arbeta påverkats och konsekvenserna är störst i gruppen 30-44 år. Idag finns det få lagstadgade rättigheter att ta ledigt från sitt arbete för att ge omsorg till en närstående. Flexibilitet kring var och när arbetsuppgifterna ska utföras underlättar ofta omsorgsgivarnas situation.

– Vissa känner en enorm stress över att ständigt vara beredda på utryckningar för att hjälpa till vid måltider, fallolyckor, skjuts till akutvård eller att åka till skolan och lugna ned ett barn med funktionsnedsättning, säger projektledaren Susanna Dellans.

Fakta

  • Nästan hälften av alla omsorgsgivare ger omsorg till en förälder, drygt en fjärdedel till en partner och en femtedel till ett barn.
  • Oftast är omsorgsgivandet frivilligt men omfattningen och formerna är inte alltid självvalda.
  • Bristande samordning av insatserna från hälso- och sjukvård och socialtjänst ökar belastningen på de anhöriga.

Socialstyrelsens rapport bygger på intervjuer med omsorgsgivare samt en enkät som år 2012 gick ut till 15 000 slumpvis utvalda personer med svarsfrekvensen 55 procent.