/
/
/

Nära var fjärde högstadieelev har klottrat

den 17 mars 2014 kl. 10:00 Nyhet

Skolk och bristande styrning från föräldrar är riskfaktorer som föregår skadegörelse som klotter och graffiti. Det visar en undersökning där Socialstyrelsen och forskare från Stockholms universitet har följt omkring 1 000 elever på högstadiet.

Elever från storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm och från landsbygdsområden på Gotland, i Jämtland och Småland har från starten i årskurs 7 till vårterminen i årskurs 9 svarat på frågor om bland annat mobbing, skolk, användning av alkohol och droger och kriminalitet.

– Att följa eleverna över tid ger möjlighet att undersöka vad som föregått att man börjat klottra och vad som händer efteråt, säger Knut Sundell.

Nära var fjärde elev hade klottrat eller målat graffiti någon gång under de tre år som undersökningen omfattar. Endast fyra procent hade upprepat aktiviteterna vid minst tio tillfällen. Det fanns ingen större skillnad mellan stad och landsbygd, och inte heller mellan pojkar och flickor.

– Det saknas i dag kunskap om vad som får klottrare och graffitimålare att sluta, därför har vi undersökt ett antal faktorer som finns med i bilden när ungdomar börjar klottra för att hitta utgångspunkter för förebyggande arbete, säger Knut Sundell.

Markör för andra problem

De som börjat klottra eller måla graffiti i årskurs 8 använde som grupp oftare droger. De begick också fler kriminella handlingar och hade i årskurs 9 sämre skolanpassning än de som inte börjat klottra eller måla graffiti. Resultaten ligger i linje med en tidigare studie från 2002 med 10 000 svarande elever. Den visade att klottrare i högre utsträckning konsumerar tobak, alkohol, lösningsmedel, narkotika och doping. De trivs sämre i skolan, de skolkar och fuskar oftare och de både mobbar och blir mobbade oftare än andra.

– Resultaten talar för att klotter och graffitimålning kan vara markörer för en negativ utveckling. Att erbjuda ungdomar fritidssysselsättningar som ger vänner i välfungerande miljöer, att öka trivseln i skolan och att stödja föräldrar i deras föräldraroll kan bidra till att bryta den, säger Knut Sundell.

Klotter och graffiti – två sidor av samma mynt

De flesta elever som klottrat hade inte målat graffiti, medan nästan alla som målat graffiti även hade klottrat.

– Den här undersökningen ger inte svar på frågan om klotterväggar skulle öka eller minskar aktiviteten, och de studier som redan finns är inte eniga, säger Knut Sundell.

För att klotterväggar ska motverka olagligt klotter eller graffiti förutsätts att det enbart är konstnärligt intresse som ska tillgodoses. Forskare har även framhållit andra motiv till att klottra och måla graffiti: spänning och uppmärksamhet. Och det får man genom att göra det på förbjudna, svåråtkomliga och farliga platser.

Kontakt

Knut Sundell
075-247 34 09