Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/
/

Vanligare med lugnande medel och sömnpreparat för lågutbildade kvinnor

den 3 februari 2014 kl. 09:00 Pressmeddelande

Lågutbildade kvinnor använder nästan tre gånger mer lugnande medel och sömnpreparat än högutbildade kvinnor. Det är ett av resultaten i Socialstyrelsens årliga lägesrapport om vården och omsorgen.

Statistiken gäller kvinnor mellan 30 och 64 år och avser så kallad regelbunden användning. Med regelbunden användning menas en person som i genomsnitt konsumerar minst en halv dygnsdos per dag under ett år.

Också jämfört med män som har högst grundskoleutbildning ligger kvinnornas användning av preparaten högre. Tidigare studier har visat att kvinnor med kort utbildning anser sig ha sämre psykisk hälsa med mer sömnproblem och ångesttillstånd i jämförelse med andra grupper.

Oroväckande resultat

Medicinerna är så kallade benzodiazepiner eller benzodiazepinliknande läkemedel som bör användas för kortvarig behandling av ångesttillstånd och sömnsvårigheter eftersom preparaten kan vara beroendeframkallande.

– Det kan vara motiverat att förskriva sådana mediciner till patienten under en kort period. Men det som är oroväckande är att medicinerna skrivs ut för regelbunden användning, säger Birgitta Lindelius, utredare vid Socialstyrelsen.

– Vi vet att de här medicinerna ofta skrivs ut av vårdcentraler. Det finns dessutom stora skillnader mellan landstingen i hur mycket som skrivs ut. Det tycks inte finnas någon samsyn i hur man hanterar de här preparaten. Landstingen måste se över den här problematiken, säger Birgitta Lindelius.

Ojämlikt även för äldre

Ojämlikheterna inom hälso- och sjukvården märks också bland de äldre. De äldre som har högst grundskoleutbildning har större sannolikhet att få potentiellt olämpliga läkemedel och kommer i lägre grad på besök till en specialistläkare än högutbildade. Detta samtidigt som de lågutbildade äldre har sämre hälsa än de högutbildade.

– Läkare inom primärvården har ett stort ansvar att informera och stödja patienter så att de får den specialistvård de behöver, säger Gert Alaby, äldresamordnare vid Socialstyrelsen.

Lägesrapport 2014 beskriver tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Sverige under fjolåret.

Andra områden som uppmärksammas är till exempel:

  • Vård och omsorg till barn och unga
  • Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning
  •  Ekonomiskt bistånd
  • Vårdens och omsorgens kostnadsutveckling