/
/
/

Utvidgad uppgiftsskyldighet för psykiatrisk vård

den 26 februari 2014 kl. 11:00 Pressmeddelande

Fler än tre av fyra besök i den psykiatriska öppenvården sker hos andra än läkare. Många behandlingar rapporteras därför inte till patientregistret. För en bättre uppföljning av vården föreslår Socialstyrelsen att insatser av andra yrkesgrupper ska rapporteras.

– Allt fler patienter behandlas i den öppna vården. För att få en mer korrekt bild av innehållet i den psykiatriska vården, liksom av konsumtionen och tillgången till psykiatrisk vård föreslår vi en utvidgad uppgiftsskyldighet till patientregistret, säger Socialstyrelsens utredare Max Köster.

En majoritet av patienterna inom psykiatrin vårdas i öppenvården. Under 2010 var det 50 000 som behandlades i slutenvården och 260 000 i öppenvården. Socialstyrelsens patientregister, som är den viktigaste datakällan för att beskriva vården på nationell nivå, innehåller uppgifter om avslutade behandlingar i slutenvården, men endast behandlingar som utförs av läkare i öppenvården.

– Det behövs uppgifter om behandlingsinsatser som utförs av andra yrkesgrupper än läkare för att vi ska få en bättre uppföljning av den psykiatriska vården. Denna typ av uppgifter saknas i patientregistret för all öppen specialiserad vård, men inom psykiatrin är andra yrkesgruppers insatser av särskilt stor omfattning, säger Max Köster.

Behandlingsinsatser ska styra

Socialstyrelsen föreslår därför inledningsvis att ett antal särskilt viktiga behandlingar ska rapporteras, oavsett vilken yrkesgrupp som utför dem. Både legitimerad och icke-legitimerad personal omfattas. Dessa behandlingar kommer enligt förslaget att anges i Socialstyrelsens föreskrifter. Exempel på behandlingar som den medicinska professionen fört fram som angelägna att förbättra rapportereringen om är bland annat: ECT eller elbehandling, självmordsriskbedömningar samt olika psykologiska och psykosociala terapiformer.

– Ett utvidgat patientregister är värdefullt även för uppföljning av patientsäkerheten. Minnesstörningar efter ECT är ett exempel på en komplikation som är viktig att följa upp, men för att detta ska kunna ske behövs inrapportering av ECT oavsett vilken yrkesgrupp som utför den, säger Max Köster och tillägger:

– Ett annat exempel är barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Där sker många besök hos psykolog, kurator eller annan vårdpersonal som inte är läkare, vilket gör insatserna svåra att följa idag.

Det är reglerat i en särskild förordning hur uppgifterna i patientregistret får användas. Patientregistrets syfte är att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Registret tillhandahåller data för bland annat statistik, forskning och utvärdering. 

Kontakt

Max Köster
075-247 34 59

Lars Grönvik
075-247 34 16