/
/
/

Stora skillnader i diagnostisering av adhd

den 19 december 2014 kl. 09:00 Nyhet

De flesta som får en adhd-diagnos får också läkemedel. Men det finns betydande skillnader mellan länen i diagnostiseringen av nya fall, vilket kan bero på tillgången till neuropsykiatrisk kompetens.

Under en längre tid har förskrivningen av adhd-läkemedel ökat både bland barn och vuxna i Sverige. Socialstyrelsen har tidigare uppmärksammat stora variationer i förskrivningen mellan olika län, och därför har myndigheten närmare kartlagt nydiagnostiserade fall av adhd i landet under 2012.

– Att skillnaderna i diagnostiseringen är så stora mellan länen kan bero på tillgängligheten till neuropsykiatrisk kompetens och utredning, eller lokala traditioner när det gäller diagnostisering och behandling. Andra psykiska störningar varierar inte på samma sätt mellan länen, säger Peter Sami, Socialstyrelsens utredare.

Angeläget att inte överbehandla

Förekomsten av adhd brukar i internationella studier uppskattas till omkring fem procent bland barn i skolåldern.

– I de län där förekomsten av adhd klart överstiger detta kan det vara fråga om en överdiagnostisering som då kan ge en överförskrivning, så det är angeläget att man inte behandlar andra än dem som har behov av adhd-läkemedel, säger Peter Salmi.

De myndighetsgemensamma rekommendationerna säger att om en utredning visar att patienten uppfyller diagnoskriterierna för adhd så bör han eller hon erbjudas läkemedelsbehandling i kombination med psykosociala, pedagogiska och psykologiska stödinsatser.

Majoritet behandlas med läkemedel

Resultatet av Socialstyrelsens kartläggning visar att en majoritet av de barn som fick diagnosen adhd påbörjar läkemedelsbehandling. Inom ett halvår fick 65–75 procent medicin, motsvarande andel bland de vuxna var 55–60 procent.

– De patienter som inte påbörjar läkemedelsbehandling har i större utsträckning samtidigt schizofreni, psykisk utvecklingsstörning eller autismspektrumstörning. För dessa grupper kan effekter av adhd-läkemedel utebli eller få negativa konsekvenser, säger Peter Salmi.

Ökning av andra psykofarmaka

Kartläggningen visar även att användningen av andra psykofarmaka, särskilt antipsykotiska läkemedel och sömnmedel, inklusive melatonin, ökar efter att patienten har påbörjat behandling med metylfenidat, som är det absolut vanligaste adhd-läkemedlet.

– Ökningen av andra psykofarmaka kan ha ett antal orsaker. Om den beror på behandlingen med adhd-läkemedlet kan det vara nödvändigt att minska dosen metylfenidat. Då kan man eventuellt undvika ytterligare läkemedel, säger Peter Salmi.

Kontakt

Peter Salmi
075-247 38 87