/
/
/

Kommunens ansvar att våldsutsatta får hjälp

den 2 september 2013 kl. 13:15 Nyhet

Socialstyrelsen har tagit fram en vägledning om skyddat boende för personer som utsätts för hot och våld i nära relationer. ”Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende” vänder sig framför allt till socialtjänsten och till de aktörer som utför socialtjänstinsatser.

Fler än 4 000 vuxna och 2 700 medföljande barn tillbringade minst en natt på skyddat boende under 2011. Majoriteten var kvinnor, 70 män sökte skydd.

Skyddade boende kan drivas i kommunal regi eller av enskilda aktörer. Det är socialtjänsten som ska se till att den som utsätts för brott och närstående till henne/honom får stöd och hjälp.

– Kommunen har ett otvetydigt ansvar för varje våldsutsatt person. Det är inte kvinnojourernas ansvar, säger Cristina Josefsson, författare till vägledningen.

Kvinnojourer dominerar

Sju av tio skyddade boenden drivs av frivilligorganisationer, främst av kvinnojourer, och en majoritet av landets kommuner har tillgång till skyddat boende.
Personer som är utsatta för våld har rätt till skydd och stöd som motsvarar deras individuella behov och därför behövs tillgång till fler typer av skyddade boenden som har olika innehåll och skyddsnivå.

– En missbrukande kvinna, en ung homosexuell man som hotas med våld eller tvångsgifte, en våldsutsatt kvinna med en rullstolsburen son eller en person med kognitiva funktionshinder som söker skydd ska kunna erbjudas ett lämpligt skyddat boende, säger Cristina Josefsson.

Socialtjänsten utreder

Socialtjänsten inom kommunen utreder den skyddssökandes behov. Med den utredningen som grund fattar sedan socialnämnden ett biståndsbeslut om insatsen skyddat boende.

Socialstyrelsen skriver i vägledningen att den skyddssökandes egen upplevelse av våldsutsattheten och av riskerna som är förknippad med den ska tillmätas stor betydelse.

Kontakt

Marit Birk
075-247 38 74