/
/
/

Små kommuner saknar ofta juridisk kompetens om ekonomiskt bistånd

den 29 oktober 2013 kl. 09:00 Pressmeddelande

Mer än hälften av landets kommuner saknar juridiskt stöd vid handläggningen av ekonomiskt bistånd. En stor majoritet saknar rutiner för hanteringen av skyddade personuppgifter. Samtidigt ökar behovet av långvarig hjälp med försörjningen i hela landet.

Besluten som fattas av kommunernas socialförvaltningar ska vara rättssäkra och jämlika. Av Socialstyrelsens öppna jämförelser framgår att 56 procent av landets kommuner saknar juridisk kompetens som kan bistå handläggarna med tolkning av lagar och regler vid prövning av behovet av ekonomiskt bistånd.

– Det är olyckligt. Det rör sig om en stor mängd myndighetsbeslut som påverkar enskilda människors liv, säger Socialstyrelsens utredare Anette Agenmark och tillägger att omkring 400 000 människor årligen får ekonomiskt bistånd.

Särskilt tydlig är avsaknaden av juridisk kompetens i små kommuner. Hälften av landets kommuner har färre än 15 000 invånare och av dessa saknar hela 84 procent juridisk kompetens. De återfinns i högst utsträckning i Jämtlands, Örebro och Värmlands län.

Minska risk för att skyddade uppgifter röjs

De öppna jämförelserna visar också att det endast i var fjärde kommun finns en aktuell rutin för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. I Kalmar, Jämtland och Kronobergs län har bara omkring var tionde kommun en sådan.

– Tydliga arbetsrutiner som är väl kända för personalen kan minska risken för att skyddade personuppgifter för exempelvis personer som lever under hot om våld röjs av misstag, säger Anette Agenmark.

De vanligaste orsakerna till behov av hjälp med försörjning är arbetslöshet och sjukdom, därför är kontakterna mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården av stor betydelse.

– Vi ser att fler överenskommelser har slutits mellan de centrala myndigheterna under året. Formaliserade rutiner kan bidra till förbättringar för den enskilde som kanske istället för att leva på minsta möjliga stöd kan få del av rehabiliteringsinsatser och nå självförsörjning, säger Anette Agenmark.

Långvariga behov ökar i storstäderna

Behovet av långvarigt ekonomiskt bistånd under minst tio av årets tolv månader har för vuxna på nationell nivå ökat med knappt tre procentenheter jämfört med 2012. Den största ökningen har skett i storstadsområdena: Stockholm, Göteborg, Malmö samt i Östergötlands län.

– För unga vuxna i åldern 18-24 år och för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd är läget på nationell nivå i det närmaste oförändrat, däremot finns stora regionala skillnader, säger Anette Agenmark.

Öppna jämförelser tas fram i samverkan med Sveriges kommuner och landsting, SKL. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna.