/
/
/

Fler alternativa företrädare för barn behövs

den 4 november 2013 kl. 13:30 Nyhet

När en förälder dödar den andra bör socialnämnden träda in och väcka talan om en överflyttning av vårdnaden om barnet. I vart femte fall saknas dock en lämplig person som kan ta på sig uppgiften, visar Socialstyrelsens kartläggning.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag undersökt i vilken utsträckning landets socialnämnder väcker talan om överflyttning av vårdnaden om barnet vid dödligt eller allvarligt våld i familjen. Kartläggningen visar att detta sker i stor utsträckning vid dödligt våld, därför anser inte Socialstyrelsen att det är nödvändigt att införa en automatisk prövning av vårdnadsfrågan.

– För att väcka talan om en vårdnadsöverflyttning måste det finnas en lämplig person att flytta över vårdnaden till. Vi ser därför ett behov av att skapa bättre förutsättningar att hitta alternativa vårdnadshavare, säger Socialstyrelsens utredare Olga Gislén.

Målet att flytta över vårdnaden

Socialstyrelsens enkätundersökning besvarades av 64 procent av landets kommuner. Mellan 2010 och 2012 hade 11 kommuner haft ärenden med dödligt våld i familjen, samtliga gällde att en pappa dödat barnets mamma. Dessa ärenden rör 23 barn som alla blev placerade hos en släkting eller i ett familjehem.

Socialnämnderna har i samtliga fall av dödligt våld i familjen haft som mål att väcka talan om en överflyttning av vårdnaden så att barnet kan få en ny vårdnadshavare. I 18 av 23 fall har detta skett. De övriga barnen förlorade sin mamma under 2012, och vid tidpunkten för kartläggningen kvarstod vårdnaden hos pappan på grund av att socialnämnden inte hade hittat en lämplig person att flytta över vårdnaden till.

– Socialnämnderna behöver göra sitt yttersta för att hitta en tillfällig lösning tills ett barn har rotat sig i ett familjehem och vårdnaden kan flyttas dit eller tills man hittat någon annan person som är villig att ta ansvaret som särskilt förordnad vårdnadshavare, säger Olga Gislén.

Alternativa lösningar behövs

Kartläggningen visar att hälften av barnen får en nära släkting som vårdnadshavare. När det förekommit dödligt våld i familjen dröjer det i hälften av fallen mer än ett år från det att barnet berövades sin förälder tills en överflyttning av vårdnaden görs. I vissa fall har mannen haft kvar vårdnaden i flera år på grund av att det saknas någon att flytta över vårdnaden till.

När det inte finns en lämplig person i barnets nätverk eller när ingen har varit beredd att åta sig uppdraget på grund av att föräldern har motsatt sig en överflyttning av vårdnaden behövs alternativa lösningar.

– Vi vill peka på behovet av att hitta fler möjliga särskilt förordnade vårdnadshavare, exempelvis skulle barnet kunna företrädas av en tjänsteman inom kommunens socialnämnd, säger Olga Gislén.

Vid våld i familjen som inte har dödlig utgång är det vanligaste att den våldsutsatta föräldern begär ensam vårdnad om barnet. Om detta inte är lämpligt, eller inte sker, kan socialnämnden även i dessa fall väcka talan om vårdnadsöverflyttning.

– Vi ser ett behov av att informera om möjligheten att väcka talan även vid allvarligt våld i familjen, och vi kommer därför att uppdatera och sprida vårt material om dessa frågor till socialnämnderna, säger Olga Gislén.

 

Frågor som rör familjerätt och familjerådgivning till MIA

Den 1 september flyttar ansvaret för vissa uppgifter som rör familjerätt och familjerådgivning från Socialstyrelsen till Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA. Rapporten som denna nyhet avser finns numera hos MIA.

Kontakt

Olga Gislén
075-247 32 19