/
/
/

Tydligare ansvar för placerade barn vid ut- eller avvisning

den 27 mars 2013 kl. 13:30 Nyhet

Ett omhändertaget barn som även kan komma att ut- eller avvisas från Sverige hanteras både av kommunens socialtjänst och Migrationsverket. För att tydliggöra vem som har ansvaret för barnet i olika skeden av processen finns nu en informationsskrift.

– Frågan om vem som har ansvaret för dessa barn har visat sig vara komplex, bland annat för att myndigheter som lyder under olika lagar är involverade i olika skeenden. För att nå en god samverkan kring barnen är det viktigt att tydliggöra ansvaret i processen, säger Socialstyrelsens jurist Clara Henley.

Kommunernas socialnämnder genomför insatser enligt socialtjänstlagen eller LVU, lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga, medan Migrationsverket prövar en persons rätt till uppehållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagen. Ett beslut om avslag kan överklagas till Migrationsdomstolen och om prövningstillstånd beviljas även till Migrationsöverdomstolen.

Viktigt förbereda återförening

Skriften har tagits fram av Socialstyrelsen i samarbete med Migrationsverket och Sveriges kommuner och landsting. Den gäller barn upp till 18 år som har placerats av socialtjänsten och kan komma att ut- eller avvisas. I denna grupp ingår även ensamkommande asylsökande barn.

– Det är viktigt att socialnämnden förbereder för hur barnet ska återförenas med vårdnadshavaren när en placering upphör, även om det sker i samband med en ut- eller avvisning. I det sistnämnda fallet är det också viktigt att Migrationsverket och socialnämnden samarbetar, säger Socialstyrelsens jurist Shriti Radia.

Socialtjänsten ska aktivt verka för att samarbetet kommer till stånd. Socialnämnden har ofta bäst kännedom om det placerade barnets situation, medan Migrationsverket har information om hemlandet och upparbetade kontakter med relevanta aktörer. I förarbetena till bestämmelsen om tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av vård enligt LVU anger regeringen att Migrationsverket ska höra socialnämnden innan de fattar beslut i det enskilda ärendet. Nämndens yttrande bör tillmätas stor vikt.

Placerade barns möjlighet till upphållstillstånd

I skriften lyfts ett antal komplexa frågeställningar, exempelvis vilken lagstiftning som har företräde framför en annan. Att ett barn vårdas med stöd av LVU förhindrar inte en ut- eller avvisning. Däremot kan Migrationsverket bevilja exempelvis ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för barnet, liksom för barnets vårdnadshavare.

Skriften lyfter också förarbeten till lagstiftningen som kan ge tolkningshjälp. Till exempel är det inte rimligt att överlämna ett barn till en vårdnadshavare som uppenbart är ur stånd att ta hand om barnet, om det innebär att barnets liv och hälsa kan sättas i stor fara. Däremot saknas i princip tillräcklig anledning att meddela ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för vård enligt LVU om ändamålet med vården kan tillgodoses i hemlandet. Huvudregeln är att sociala problem ska lösas av hemlandets myndigheter.

Informationsskriften tar även upp att vården av ett placerat barn bör utformas så att den främjar samhörigheten med anhöriga, närstående och barnets hemmiljö. Dessutom beskrivs aktuella artiklar i FN:s Barnkonvention. Principen om barnets bästa ska både socialtjänsten och Migrationsverket respektera, men skrivningarna i lagarna ger principen ett mer långtgående skydd i sociallagstiftningen för barn som är placerade.