/
/
/

Lägre utbildade får sämre resultat av cancervård

den 5 mars 2013 kl. 10:00 Pressmeddelande

Patienter med tjock- och ändtarmscancer med en lägre utbildningsnivå får inte i samma utsträckning den diagnostik och behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Dessutom är resultatet av vården sämre än för dem med högre utbildning. Samma tendens finns inom bröst-och prostatacancervården.

– Patienter med en mindre gynnsam socioekonomisk situation kan behöva uppmärksammas för att de ska få den vård och behandling de behöver, och för att vården ska bli mer jämlik, säger Socialstyrelsens utredare Göran Zetterström.

Socialstyrelsens utvärdering av tre av våra vanligaste cancerformer visar exempelvis att lågutbildade med ändtarmscancer opereras om i högre utsträckning på grund av komplikation än högutbildade. När högutbildade opereras för tjocktarmscancer går tarmen i lägre utsträckning sönder. Lågutbildade män som har högrisk prostatacancer genomgår i lägre utsträckning skelettundersökning.

Betydande regionala skillnader

Socialstyrelsens utvärdering visar även att det finns betydande regionala skillnader i cancervården.

– Det ska inte spela någon roll var i landet man bor, men vi ser att insatserna skiljer sig åt mellan landstingen, säger Göran Zetterström.

Ett sätt att arbeta för att utjämna skillnaderna är att utgå från Socialstyrelsens nationella riktlinjer som innehåller både kunskapsunderlag och signaler om vad som behöver förbättras i cancervården. I den uppdatering som nu presenteras för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer har till exempel så kallade multidisciplinära konferenser fått hög prioritet. Rekommendationen är att alla patienter som har fått en cancerdiagnos ska få en bedömning av ett flertal olika specialister, både inför behandlingsstart vid nyupptäckt cancer och efter canceroperationen.

Utvärderingen visar att i Jämtland och Västerbotten får exempelvis bara omkring var femte patient denna samlade bedömning efter operation för tjocktarmscancer, medan nästan alla patienter får den i Västmanland och Gävleborg.

Cancervården får målnivåer

– De uppdaterade nationella riktlinjerna innehåller nu också målnivåer som gör det tydligare vad vården bör erbjuda, säger Socialstyrelsens utredare Arvid Widenlou Nordmark och tillägger att det är viktigt att vården blir mer patientfokuserad.

Utvärderingen visar även på variationer vad gäller andelen kvinnor med bröstcancer som behöver genomgå en omoperation på grund av att cancer kan finnas kvar i bröstet. I Örebro landsting omopererades var tredje kvinna och i Kronoberg omopererades fyra av tio kvinnor, medan endast en av tio opereras om i Jämtlands och Norrbottens landsting.

– Vi rekommenderar också att alla patienter bör erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. Cancervården är idag högt specialiserad och involverar ofta ett flertal läkare, därför är kontinuitet viktigt. En kontaktsjuksköterska kan både ge råd, bidra till symtomlindring och hjälpa patienten hitta rätt i vården, säger Arvid Widenlou Nordmark.