den 5 oktober 2012 kl. 10:00
Pressmeddelande
Inför årets Donationsvecka visar Socialstyrelsens siffror att antalet avlidna organdonatorer hittills i år har minskat till 102 jämfört med 111 under samma period förra året. Även organdonationerna från levande personer minskar, vilket är ett trendbrott efter flera års ökning.
Varje år genomförs drygt 700 organtransplantationer i Sverige men behovet är betydligt större än så. Från varje avliden donator kan flera organ tas tillvara. Hittills i år har de avlidna organdonatorerna möjliggjort 374 transplantationer. Från levande donatorer har det gjorts 124 transplantationer, då personer gett bort sin ena njure eller del av levern till någon närstående.
– Att ta ställning till donation är viktigt för att hälso- och sjukvården ska kunna ta tillvara fler organ. Socialstyrelsens granskning visar även att fler liv kan räddas om hälso- och sjukvården arbetar systematiskt och har tydliga rutiner, säger Socialstyrelsens enhetschef Anette Richardson.
Hur många möjliga donatorer som sjukvården identifierar skiljer sig åt i olika delar av landet. Det beror bland annat på hur prioriterad donationsverksamheten är. För att komma ifråga som organdonator krävs att personen har förklarats död, vårdas i respirator och är medicinskt lämplig.
– Det går inte att säkert säga vad minskningen av organdonatorer beror på. En förklaring kan vara att sjukhusens donationsansvariga inte alltid fått avsatt tid för att arbeta med frågorna och att man inte arbetar systematiskt med tydliga rutiner. Att identifiera möjliga donatorer, ta reda på den avlidnes inställning till donation, kontakta närstående och en transplantationskoordinator borde vara en självklar del av intensivvårdens arbete, säger Anette Richardson.
För de köande patienterna kan väntetiden bli en fråga om liv och död. Ibland är till exempel en lever från en avliden donator den enda möjliga behandlingen. Hos barn är behovet av nya hjärtklaffar särskilt stort på grund av medfödda eller förvärvade hjärtfel.
Organdonationer från levande personer har minskat något i år men spelar en allt viktigare roll. Numera kommer nästan hälften av alla njurar som transplanteras från levande donatorer.
– Förra året donerades 184 njurar från levande givare, vilket är en fördubbling jämfört med år 2000. En njursjuk patient måste ofta gå i dialys tre dagar i veckan, så för patienten betyder transplantationen enormt mycket, säger Anette Richardson.
Donationsveckan 8-14 oktober
Donationsveckan anordnas varje år i syfte att sätta fokus på donations- och transplantationsfrågor. Runt om i Sverige arrangeras det olika aktiviteter. Om du vill veta mer om donationsarbetet i ditt landsting, kontakta gärna den regionalt donationsansvariga läkaren eller sjuksköterskan.
Om donation
- Det finns tre sätt att göra sin vilja känd. Man kan informera sina närstående, fylla i ett donationskort som finns på apotek och vårdcentraler eller anmäla sig till donationsregistret. Hittills har 1,5 miljoner svenskar gjort sin vilja känd genom registret.
- De organ som transplanteras från avlidna är njurar, lever, hjärta, lungor, bukspottskörtel och i vissa fall tunntarm. Det är inte donatorns ålder, utan organens kondition som avgör om det är möjligt att donera eller inte. När det gäller vävnader är det främst hornhinnor och hjärtklaffar som transplanteras, men också hud, hörselben och benvävnad.