Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/
/

Allt fler behöver långvarigt ekonomiskt bistånd

den 25 oktober 2012 kl. 09:00 Pressmeddelande

Andelen personer som långa perioder inte klarar sin försörjning har ökat. Majoriteten av dem som söker ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet och sjukdom. Trots det saknas i hög utsträckning formaliserade rutiner för samarbete mellan kommuner och Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten, hälso- och sjukvården och Försäkringskassan.

– För sjuka som står utanför Försäkringskassans system med sjukpenning och sjukersättning är det mycket viktigt att hälso- och sjukvården samverkar med socialtjänsten kring bedömning av arbetsförmåga och behov av rehabiliteringsinsatser. I värsta fall kan konsekvensen annars bli att dessa personer behöver söka försörjningsstöd fram till ålderpensionen, säger Socialstyrelsens utredare Anette Agenmark.

Socialstyrelsens Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2012 visar att människor som har tappat fotfästet på arbetsmarknaden riskerar att gå miste om stöd, hjälp och insatser från samhället på grund av otillräcklig samverkan och otydligheter i ansvarsfördelningen mellan myndigheter.

– För att dessa personer ska nå självförsörjning är det viktigt med en helhetssyn. Det är också en fråga om rättvisa och rättssäkerhet. Aktuella och formaliserade rutiner för hur samarbetet ska genomföras minskar risken för godtycke. Kvaliteten på hjälpen till den som behöver ekonomiskt bistånd blir mindre beroende av eldsjälar och tillfälliga projekt, därför är det olyckligt att formaliserad samverkan sker i så låg utsträckning, säger Anette Agenmark.

Rutiner saknas ofta

Endast i var femte kommun finns formaliserade rutiner för hur samarbetet med Arbetsförmedlingen ska ske i fråga om försörjningsstöd, för Försäkringskassan gäller drygt var tionde kommun. I nära vart tredje län, bland annat Uppsala, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Halland, Jämtland och Norrbottens län, saknas helt formaliserade rutiner för samarbete med primärvården och öppenpsykiatrin. Bara storstadslänen och Västmanlands län har formaliserat samarbete med Kronofogdemyndigheten för att förebygga och förhindra vräkningar.

Under 2012 kan Socialstyrelsen också konstatera en ökning på nära tre procentenheter för andelen biståndsmottagare som är beroende av långvarigt ekonomiskt bistånd respektive mycket långvarigt ekonomiskt bistånd.

 Långa perioder av ekonomiskt bistånd riskerar att förstärka utanförskap. Ur ett barnperspektiv är det särskilt viktigt att föräldrar får stöd att komma in på arbetsmarknaden. Att växa upp i en familj med långvarigt ekonomiskt bistånd innebär en utsatthet som kan vara svår, och det kan påverka barnets skolresultat, hälsa och trygghet, säger Mona Heurgren, enhetschef för Socialstyrelsens Öppna jämförelser.

Övriga resultat ur Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2012:

  • Ökningen av långvarigt bistånd har skett i alla län och störst är ökningen i Örebro län.
  • Ökningen av mycket långvarigt ekonomiskt bistånd (tre år eller längre) har skett i alla län. Den största ökningen återfinns i Västra Götalands län.
  • I storstadslänen med Stockholm, Göteborg och Malmö finns de högsta andelarna av mottagare av långvarigt ekonomiskt bistånd.

Totalt sett fick 4,4 procent av befolkningen i landet ekonomiskt bistånd 2011. Öppna jämförelser tas fram i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna.