/
/
/

Dubbelt så hög dödlighet bland personer med kort utbildning

den 30 mars 2012 kl. 11:00 Nyhet

Personer som endast har grundskoleutbildning har högre dödlighet i alla stora folksjukdomar än personer med eftergymnasial utbildning. Samtidigt sjunker andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet. Det visar Socialstyrelsens och Statens folkhälsoinstituts första gemensamma årsrapport, Folkhälsan i Sverige.

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet publicerar idag årsrapporten Folkhälsan i Sverige. Det är den första rapporten om folkhälsa som ges ut gemensamt av myndigheterna. Syftet är att ge en aktuell överblick över utvecklingen av folkhälsan och viktiga bestämningsfaktorer*.

Sämst hälsa bland personer med kort utbildning

Personer med kort utbildning har i de flesta avseenden sämst hälsa och skillnader i dödlighet mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har ökat.

– En mycket stor del av alla sjukdomar och skador finns hos den femtedel av befolkningen som endast har grundskoleutbildning. Den här kunskapen är inte ny men utmaningen är att använda den i det förebyggande arbetet säger Inger Heimerson, projektledare på Socialstyrelsen.

Allt färre niondeklassare behöriga till gymnasiet

Vissa förutsättningar för folkhälsan - bestämningsfaktorer* -  har blivit sämre. Till exempel har andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet gradvis minskat och ligger nu på den lägsta nivån hittills under 2000-talet.  Varje år är det en högre andel pojkar än flickor som inte uppnår behörighet.

Tecken på att fetma blir vanligare

Det finns tecken på att fetma har blivit något vanligare i befolkningen. Fetma är vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med längre utbildning. 

– Vi ser även positiva förändringar, till exempel har befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion sjunkit till att vara den lägsta på tio år. Och rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor, berättar Mikael Nordberg, projektansvarig på Statens folkhälsoinstitut.

Några slutsatser i korthet:

  • Skillnaderna i återstående livslängd vid 30 års ålder ökar mellan utbildningsgrupperna. Kvinnor med kort utbildning har haft den minst gynnsamma utvecklingen.
  • Bland kvinnor i yngre medelåldern med kort utbildning finns en tendens till att fler insjuknar i hjärtinfarkt. I samma åldersgrupp finns också en tendens till ökat insjuknande i stroke bland både kvinnor och män.
  • Män och kvinnor med lång utbildning har i högre utsträckning mer hälsosamma levnadsvanor än män och kvinnor med kort utbildning, till exempel när det gäller rökning.

*Hälsans bestämningsfaktorer är alla de faktorer som i samspel påverkar vår hälsa i positiv eller negativ riktning. Det handlar om såväl levnadsvanor och livsvillkor som faktorer i samhällets organisation.

 

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Ladda ner eller beställ

Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2012