/
/
/

Nya rekommendationer minskar skillnaderna i vården vid livets slut

den 29 juni 2012 kl. 09:00 Pressmeddelande

Din diagnos och var i landet du bor har betydelse för vilken vård du får i livets slutskede. För att jämna ut skillnaderna borde all vård- och omsorgspersonal vidareutbildas inom palliativ vård. Det är en av flera nya rekommendationer som Socialstyrelsen presenterar i dag.

Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och uppskattningsvis 80 procent av dem behöver lindrande vård när behandlingen inte längre har någon effekt. Men den palliativa vården är ojämnt fördelad över landet. Uppgifter från Nationella rådet för palliativ vård visar exempelvis att antalet platser för specialiserad palliativ vård kan variera länsvis mellan 7 till 107 per 1000 avlidna.

– Vi ser fortfarande att döende personer åker in och ut på sjukhus, tvingas leva med smärta och saknar någon att prata med. Så ska det inte vara. Därför har vi nu för första gången tagit fram ett nationellt kunskapsstöd med tydliga rekommendationer för vad landstingen och kommunerna borde satsa på för att göra vården i livets slutskede mer likvärdig, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm.

All personal borde vidareutbildas

Kunskapsstödet syftar till att påverka det dagliga arbetet och hur resurserna fördelas. En stark rekommendation är att vården och omsorgen borde erbjuda all personal, på såväl sjukhus som på särskilda boenden för äldre, vidareutbildning inom palliativ vård.

– Kunskapen om palliativ vård är ofta koncentrerad till specialiserade grupper inom vården. För att alla ska kunna få god vård vid livets slut, oavsett ålder, medicinsk diagnos och bostadsort krävs det att all personal har grundläggande kompetens inom området, säger Carina Gustafsson, projektledare på Socialstyrelsen.

Döende personer har ofta flera svåra symtom samtidigt och det är viktigt att analysera dem för att kunna ge rätt lindring vid rätt tidpunkt. Men uppgifter ur det svenska Palliativregistret indikerar att knappt var femte patient fick sin smärta systematiskt bedömd under sin sista vecka i livet under 2011. Socialstyrelsen rekommenderar därför att sjukvården regelbundet bedömer symtom som smärta, ångest och förvirring med hjälp av skattningsinstrument, till exempel frågeformulär.

Beredskap för svåra besked krävs

Bland anmälningar till Socialstyrelsen finns det exempel på att brister i information om vårdens innehåll har lett till missförstånd och oro bland både patienter och anhöriga. Alla inblandade har inte förstått att tiden som är kvar är kort och att vården går ut på att lindra i stället för att bota. Enligt rekommendationerna bör därför alla patienter erbjudas flera samtal med en läkare vid livets slut. Men det är också viktigt att patienterna erbjuds samtal om livsfrågor.

– Vården och omsorgen behöver prioritera både medicinska och existentiella aspekter för att patienternas sista tid i livet ska bli bra. God palliativ vård kräver att flera yrkesgrupper samarbetar. Det är också viktigt att personalen har beredskap för att lämna svåra besked och att möta de tankar och känslor som dyker upp, säger Carina Gustafsson.

Det nationella kunskapsstödet innehåller både nationella riktlinjer, en vägledning och indikatorer för att mäta utvecklingen inom den palliativa vården. Kunskapsstödet är en preliminär version som kommer att diskuteras med företrädare för vård och omsorg innan den slutgiltiga versionen publiceras under våren 2013.

Kontakt

Carina Gustafsson
Projektledare
075-247 33 92

Presstjänsten
075-247 30 05